Hur svårt kan det va?

På min resa genom Sverige har jag nu kommit till Höga Kusten!

Det är så fint – jag bara njuter av varje sekund! Jag är så glad över att min syster och hennes fina familj bjöd med mig hit. Till våra rötter. Jag var här förra året men innan det var det 30 år sen… När jag tänker på att det har gått så lång tid är det med tårar i ögonen, att vi inte varit här mer, oftare.  Höga kusten är underbart vacker och jag förstår att det bar mamma emot att sälja sin del av huset till vår morbror… Senast vi var här, var det för att begrava min andra morbror… en verkligt tråkig anledning.

Vår kvarvarande morbror Sture är dock väldigt givmild och låter oss bo i hans fullt inredda sjöbod (vid vattnet) utan ersättning. Vi känner oss verkligen lyckligt lottade! Det är helt fantastiskt läge -längst ut, inga grannar, skog, sjö, svamp, fiskar och måsar intill knuten. Vi har redan fått tre abborrar i mjärdarna!! Barnen och jag är överlyckliga!!

I morgon ska vi ut med Sture och testa hans genacker inför den kommande årliga kappseglingen, på tis, och jag har blivit erbjuden att hänga med!!! Hallå, han har en 42 fots Omega! DET – är ingen liten båt! 12,5 m. Det ska bli sååå himla kul! Sist jag seglade den var jag 7 år! Ja, det är ett tag sen…

Jag har också bett om att vi ska lägga abborrnät!!  Och det ska vi!! Kanske blir det även sik/lax. Det vore oerhört kul! Tänk att få fylla frysen för hösten/vintern!!!

Vi har plockat svamp men det har inte gått så bra. Idag blev det svampmacka och det bli en även i morgon… men inga påsar att frysa in… än. Men jag ska inte ge upp, jag ska gå vidare och se om jag kan hittta mer!!

Blåbär kan vi se oss i skyarna efter… de är helt slut och hallonen är väldigt små… men lite kanske det blir!

För tredje året i rad är det nu tjejsegling v 28!

11 jul
Besättning: Jenni, AK, Mia
Sträcka: Kvarnviken – Napoleonviken

Vi kom iväg från klubben vid 10 och satte segel direkt. Det blåste inte mycket men med vinden i baken trotsade vi ändå vindgudarna. Vi seglade ner mot Ålsten. Där tog sjökortet slut och vi fick förlita oss på en av mig handritad karta… Det gick bra.  Hur svårt kan det va?

Vi kom fram till Hammarby slussen och slussningen gick helt smärtfritt. Vi blev dock 160:- fattigare… lite chockernade eftersom jag aldrig betalt tidigare…

Efter slussen och Danvikstullsbron körde vi längs södermälarstrand och njöt av hur vackert Stockhom är. Efter två efterlängtade korvar med bröd girade vi styrbord, som sig bör, ner vid Sveriges holme. Genom Skurusundet imponerades vi av den ena flådiga villan efter den andra. Vi svängde sen ner mot Baggenstäksundet och vidare ut på Baggensfjärden. Eftersom det inte blåste överhuvudtaget blev det motor ända ner till Napoleonviken. Där landade vi redan vid 16 och tog det bara lugnt.  Middag, grillad kyckling, sallad, färskpotatis och balsamsås blev väldigt lyckad. Kaffe och avec till kladdkakan med blåbär blev också en succé :)

Sen spelade vi spel, kort och pratade innebandytaktik halva natten innan det var dags att krypa till kojs. En riktigt härlig dag trots att det blev väldigt lite segling… men det vägdes upp av en helt underbar kväll!

12 juli
Besättning: Jenni, Mia, AK
Sträcka: Napoleonviken – Ålö (som blev Nynäshamn)

Vi vaknade till solens strålar och hoppade i sjön på, för mig, årets första dopp… Vi käkade frulle, diskade och förberedde oss för dagens etapp som kom att bli en av de längsta någonsin…

Vi kom ut från Napoleonviken och hissade på. Seglade ner till Dalarö som vi rundade och då vände vinden emot. Vi kryssade en stund innan vi tröttnade och slog på maskin. Det gick lugnt och stilla ner en bit förbi Dalarö skans. Sen började det blåsa… mer och mer. Mitt ute på Mysingen hade det nog tilltagit till 11-15 m/s. Inte roligt. Jag var såå orolig över att motorn inte skulle greja det men den fick verkligen bekänna färg och bevisa att den är att lita på. Vågorna blev högre och högre. Vattnet sköjde över både båt och besättning. Det hade varit bättre att segla men med en ovan besättning skulle det kunna bli än mer oroligt. Trots att det kändes lite olustigt så funkade båten bra i vågorna men dessvärre var inte förluckan helt tät så det kom in en del vatten i förpiken…

Vårt mål var Ålö men med full storm rätt in i den viken fick vi ändra planerna. Det fick återigen bli trygga Nynäshamn… kanske inte så kul men dock. Monc som hade tagit Vaxholmsbåten till Ålö fick ta densamma tillbaka till Nynäshamn. Snopet men så är det på sjön, man kan inte bestämma över vädergudarna trots att jag tänkte på dem både en och två gånger :)

Väl i Nynäs var vi helt slut allihop. Monc kom och vi poppade i oss chips, oliver och vin som om vi aldrig sett något ätbart tidigare…  det var å andra sidan 6 timmar sen vi åt två mackor så det var inte särskilt konstig.

Middagen intogs på Korken. Räkor och musslor, en favorit i repris från förra året :)  Sen satt vi i sittbrunn och spelade spel och kort käkade chips, nötter och drack vin innan vi fullständigt dog i våra slafar.
 

13 juli
Besättning: Jenni, Mia, AK, Monc
Sträcka: Bryggsegling i Nynäs

Det gick riktigt bra att sova 4 st i båten och det kändes verkligen kul. Den kanske inte är så liten trots allt. Att segla tre st är inga problem och jag tror nog att vi kan klämma in en fjärde tjej nästa år!

Vi vaknade vid 8.30 av ett förbenat gnekande… typiskt… Efter dusch och frulle var vi som helt nya personer. Jag föreslog att vi skullle stanna på landbacken och vila upp oss, så det blev en heldag på Nickstabadet. Jättemysigt. Vid 16.30 åkte Monc och Mia hem och Ak och jag tog en sväng på stan.

Efter middagen (fläskfile, potatis, sallad, svampsås) gick vi och bastade innan vi kröp till kojs.

14 juli
Besättning: Jenni & AK
Sträcka: Nynäs – Lisö

Vi satte klockan på 7 och stack redan kl 8, eftersom det kl 10 skulle blåsa 7-11 och det hade vi ingen lust att vara ute i en gång till. Allt flöt på och efter frullen lättade vi från bryggan. Redan vid 9 började vinden tillta men ingen fara alls. Vi gick Dragets Kanal och det var inte heller några problem trots att vi var osäkra på om vattenståndet var tillräckligt högt.

Det blev gott om tid för fika på den här turen. Vi kom fram till Tottnäsbron kl 10… och den är stängd. På andra försöket lyckas vi få vi tag i bojjen :) och lägger oss för att vänta på. Det visade sig att den öppnas varje hel timme… Så det var bara att vänta, och då blev det ”finkaffe”.

Bron öppnades som den skulle kl 11 och vi drog ner mot landet. I viken blåste det en hel del, det hade jag med i beräkningen när jag så lugnt jag kunde svängde in mot bojjen som för andra gången idag gled förbi, 5 cm ifrån min hand… fort som fan la jag i backen men det hjälpte inte… vi dunsade in i bryggan…. oops. Backen tog och jag backade ut igen och tog bojjen, gasade på igen och då gick det bättre. Hur svårt kan det va?

Efter lunch hos mamma och pappa fick vi skjuts till Ösmo varifrån vi tog tåget hem igen.

Tack tjejer för ett par fantastiskt trevliga och spännande dagar!

”Ikväll får du löjromstoast till förrätt, vad vill du ha sen?”

Holy macaroni, vad svarar man på det? Jag skrev ”Oxfilé och potatisgratäng” men så fort jag hade skickat iväg det ångrade jag mig och tänkte att ”det där lät det”… Så jag skyndade mig att skicka  ett till. ”Men det går bra med blupping också!” Tyvärr visste inte min vän att blupping betyder blodpudding, så det blev inte så roligt som jag hade tänkt mig… Hur svårt kan det va? Det blev löjromstoast, färsk lax från Melanders med stuvad spenat och chokladtårta :) Sååå gott! Jag blir än mer bortskämd än jag redan var… hur ska det här sluta?

Det blev ingen sovmorgon på lördan… Med sånt fantastiskt väder bestämde vi oss för att åka skidor. Vi drog norrut, mot Borlänge och Romme. Solen sken hela dan, +2 i dalen och -3 på toppen, en hamburgertallrik och en öl till lunchen. Skjuts hem till Melodifestivalen som kantades med ost, vin, kex, nötter och massa annat gott. Hur bra får man ha det? Sen somnade vi ovaggade i soffan till omröstningen :)

Söndagen bjöd på sovmorgon! Och då vaknar jag 7.30… Klarvaken… 08.00 gick jag upp och började städa och plocka innan det var dags för nästa event! Jag och tre vänner slöt upp på  Scandic Hasselbacken för burnch! Hur gott var inte det? Och hur mätta blev vi inte? Lite stressade sprang vi över till cirkus 14.59. 15.oo skulle Mia SKärlinge dra igång sin show!

Vi hade fått bra platser och mörkret släktes. En cellist inleder med… Ave Maria… Herrgud, var skulle detta ta vägen. Jag trodde det skulle bli asgarv från början till slut. Mia har en tung bakgrund som hon delar med sig av på ett lättsamt sätt. En tragisk barndom av fetma, viljan att passa in, vara som alla andra, våldtäkt och en far med alkoholproblem.

Mia blandade upp showen med sång. Första låten var en låt av ”Säkert”, en av mina favvoartister. Och den följa av flera bra valda låtar. Att hon kunde sjunga också hade ingen av oss någon aning om men det lät helt fantastiskt!

Efter pausen gick hon vidare in på nästa del av hennes liv. Att skaffa barn, graviditeten och förlossningen. Jag som är lite rädd för förlossningar brukar inte gilla att höra om detaljerna men när Mia berättar skrattade jag så jag höll på att dö… Ni som känner mig kan nog föreställa er hur det lät och hur mycket mascara jag hade kvar efter den delen av showen…

Det var ytterligare en fantastikt dag och helg  i mitt liv!

PS. För att det här ska låta lite mer troligt måste jag också påpeka att jag åkte hem efter showen, bara för att byta om och åka och spela två innebandymatcher, i fall det var någon som undrade… (En vinst och en förlust by the way)

Nyårsafton 2010! Ja då var ytterligare ett år till ända. Fick höra idag på att som man mår på nyårsafton är så man kommer att må under resten av året. Vet inte om livebandet på afterskin är den mest pålitliga källan men tror man på det är det säkert sant!

Efter en sen frukost drog vi ut i backen. Det var bara -5 men det blåste full orkan. Jag trodde att jag skulle blåsa bort… Men det gick. Vi fick till ett par bra åk innan lunchen – gulasch! Finns det något som är mer fjällen än gulasch? Underbart.

Sen sov jag faktiskt en timme! Superskönt. Mina rumskamrater trodde aldrig att jag sen skulle komma ut i längdspåret men lång näsa på dem :) Jag vallade om och drog av 6 km. Men det blev mörkt… Varenda gran såg ut som ett monster… snacka om att det gick undan i spåret!  Det funkade faktiskt ganska bra men jag blev omkörd av ett par riktiga monster ett par gånger (sånna där duktiga skidåkare alltså…)

Efter längdturen gick jag för att lämna tillbaka slalomskidorna… men så blev det inte. Jag köpte dem och fick släpa med dem till hotellet igen :) För 500 utöver skidhyran blev de mina. Det var ju ett erbjudande jag inte kunde stå emot. Om jag åker två gånger till så är de betalda…  Hur svårt kan det va? Nu ska jag bara bestämma om 80-tals pjäxorna duger eller om jag ska slå till på ett par ny. Jag känner dock att jag har lagt ut rätt mycket pengar redan det här året så det blir nog till att vänta… tills det är nytt år, i morgon :)

Dagens afterski var nästan lika trevlig som igår. Inte fullt lika bra drag men är det liveband är det alltid bra tycker jag. De rev av både Winnerbäck, hårdrock och The Wall. Vad kan man mer önska?

Nu är det ”Major Piffning” som står på programmet! Det är riktigt tjusig middag i kväll. Jag har till och med sett att de har fått fram dukar till borden! Det ni!

Jag vill önska er alla ett riktigt gott slut och ett riktigt gott nytt år!
Jag kanske borde sätta upp ”fixa bilder” på listan över nyårslöften… Hur svårt kan det va?

Vaknade till -17 grader i morse… oj oj hur skulle detta gå? Jag drog på mig alla underställ och lager jag hade med mig och stack i väg till skidboden. Fixade jag skidutrustning och liftkort innan vi drogs upp med liften. Lite ringrostiga och utan någon ”gubbe till hjälp” klarade vi ändå liftfångandet och själva turen problemfritt.

Första stråket var en transportsträcka… där lyckades jag spätta staven i snön så att den fastnade nästan varje åk och jag fick stanna upp den lilla fart jag hade för att hämta upp den… bra jobbat, hur svårt kan det va?

Idag har vi verkligen inte stressat, vi har semester! Vi har fikat och testat alla ställen för tåvärmning. Vi hängde på låset till toppstugan och fick hjälpa till att tända ljusen… då är man först! Vi har haft en kanondag! Avslutade dagen med hela gänget i bastun, lite fest i ett rum och så middag. Mysigt värre.

I dag har vi varit pistråttor och i morgon blir det ridning och fest med djurtema… jag ska var ko… hallå, hur fördelaktigt kan det bli?

Efter en helg fylld av innebandy-VM i Helsingfors, massor av inspiration och en flygförsening kom vi till matchen i går, söndag. Matchen hade startat och när vi, en efter en, kommer in leder vi med 1-0.
Shit vad skönt!

Spelet är stundtals väldigt bra och vi trycker på i anfallet och pytsar in tre mål, vilket resulterar i en ordentlig målgest – Monc gör sin skalbagge. Själv blev jag helt chockad över att jag gjorde mål så min robot var det nog ingen som uppfattade, måste träna mer på den – kändes mer som nån slags dålig moonwalk åt fel håll än en robot…  Millan gjorde säker sin målgest, men den missade jag, då jag inte hunnit in på plan.

Är det inte det ena så är det det andra… Anfall var inte bästa försvar den här gången… vi tappade ordentligt i försvaret, många gånger… närmare bestämt 9 gånger. Inte alls bra. Tur att vi har en fantastisk målvakt… annars vet jag inte hur det hade slutat.

Besvikelsen är total och jag finner inte fler ord. Hur svårt kan det va?

Veronica gör sin första match och det däremot kändes väldigt roligt! Bra jobbat Veronica! Och Millan kliver in som vikarierande lagkapten, tack för hjälpen! Även om du  tackade Sköndal för matchen trots att vi spelade mot Midsommarkransen :)

Nu är det inte mycket mer att göra än att köra efter vår nya slogan. Kom igen tjejer, nu vänder serien – ”Fuck off, nu kör vi! All in!”

Vi åkte efter jobbet i fredags upp till Tällberg i Dalarna för att fira pappas 70 års dag. Vi har haft det jättetrevligt. Massa bad, mat, sport och spabehandlingar. Vi var ute på en härlig men kall prommenade på lördagen och tittade in i en mängd hantverksbodar.

Är man i Dalarna och inte har någon Dalahäst måste man nästan köpa en… men det är inte lätt att hitta en som passar hemma. Jag tror i alla fall att jag gjorde det den här gången!

Tack mamma och pappa för en härlig helg!

Pappa och jag drog iväg från landet vid 11 igår förmiddag. Det var sååå himla varmt och ingen vind. Vi gick för motor… vad skulle vi göra? Pappa började skrubba däcket och var helt slut och svettig efter så vi stannade och tog ett dopp… mitt i farleden :) Jätteskönt, 21 grader och inga alger. Sen körde vi på för motor fram till 13.00 – då började sommarprataren och vi passade på att luncha och bada lite ytterligare.

Vi seglade på ända upp till Södertälje, där (innan oljehamnen) blev det ytterligare ett dopp innan vi körde på upp till Slussen. Där fick vi vänta 45 min så vi hann vika alla segel och städa och skrubba av både däcket, kapellet och segelskyddet – bra där!

Efter slussen stannade vi och gick upp till Wendela Hebbes Hus för middag. Teatern var i full gång när vi kom och det är rätt kul att se hur skådespelarna kommer ut ”bakom scen” bara för att sticka in igen :)

Mätta och belåtna gick vi upp till Slandö, då man inte får ligga på ”väntbryggan” över natten. På Slandö var det helt fullt med segelbåtar på ena sidan och motorbåtar på den andra. Vi la oss bland motorbåtarna, för att nästa dag se skylten på andra bryggan ”Segelbåtar” oops – inte lätt att se den lilla skylten i mörkret. Vi fick en toppenplats brevid en brontostor motorbåt, eller var det en sommarstuga???

I morse dök jag i, för årets sista morgonbad. Jag tvättade håret och kroppen med saltsjötvål, mest för att det luktar så gott :) Sen drog vi. Med en fock och revad stor gick vi över fjärden, den södra vägen hem. Trippen blandades av segling och motorgång. Vid Jungfruholmarna svängde vi in och tittade, mest för att jag skulle få se hur det ser ut. Ska eventuellt träffa kusin och faster där någon helg framöver.

Nu ligger Tenorina åter trygg i hamnen och jag sitter och gungar i soffan, hur svårt ska det va? När ska man vänja sig vid vågor och sjögång? Nu ska jag slappa och landa, innan det är dags för nästa seglats. På tisdag är det kappsegling igen!

I morgon är det sista dan för mig på Sanofi, det känns verkligen jättekonstigt… och konstigare blir det väl på tis, när jag ska till ett nytt ställe men… hur svårt kan det va? Jag återkommer med känslor och tankar i morgon!

Under den här semester har jag sett halva Sverige, jag har varit på Oskusten, Västkusten och i Norrland. Vad härligt det är att se Sveriges fantastiska landskap och uppleva de olika naturerna och vad de ger i form av blommor, fisk och svamp.

Karja berg och härliga klippor på Västkusten men… brännmaneter. Enorma skogar och djupa sjöar/hav utan grund i Norrland, men mygg (fast faktiskt väldigt lite den här resan). Åsså ostkusten… härligt svenskt lagom. Karja berg, mycket skog, mygg och vanliga maneter :) men många grund och bränningar… Jag vet inte om jag är partsk men lite av allt… det är ganska bra! Ja, jag gillar ostkusten men jag är såå glad över att jag har fått komma och hälsa på både i väst och norr. Nu är det bara södern kvar!

Jag tycker att det är väldigt kul att fiska. På västkusten blev det makrill (och så köpte vi skaldjur i massor). Man kan plocka musslor där, men dessvärre är de alltid giftiga vid de tillfällen jag är där… hur svårt ska det va? Men jag är jättenöjd över makrillsdörjandet :). I Norrland la vi nät och fiskade med mjärdar. Mjärdfisket var helt nytt för mig. Mjärdar är en slag bur som vi bara la ner vid bryggan. I dem simmar abborrarna in men hittar inte ut… så är de fast :) I näten fick vi massa abborrar, strömming och gädda och det är så himla roligt. Det är visserligen samma sorts firrar som vi får hemma på ostkusten men i helt andra mängder och storlekar…

Nu är jag just hemkommen, bara för att dra iväg igen i morgon. Vi ska segla hem båten och sen är semestercirkeln sluten. Var sak på sin plats och på måndag återgår jag till det normala igen… tja, det blir ju inte precis det normala med sista dan på ett jobb och första på ett annat. Men som ni förstår har jag verkligen ingen ångest för att börja jobba igen. Jag tycker att det ska bli jättekul med nytt jobb men också att återgå till det normala.  Veckor och helger, träna, tisdagsseglingar, ordentlig mat och lite ordning, reda och fasta rutiner.

Och så kommer hösten… ja, jag gillar även den årstiden, i alla fall de soliga dagarna :)