Hur svårt kan det va?

…men plånboken låg i en låda på jobbet… inlåst och säker…. Det känns väldigt bra att ingen faktiskt har gått in i lägenheten men trist att jag hann spärra alla kort och fota för nytt körkort. Visst tanken slog mig att den kunde vara på jobbet men… varför skulle det varit det? Jag hade ingen anledning att ta den ur väskan…

Men tydligen gjorde jag det ändå… är det det som kallas Alzheimer light?? Skönt att jag inte hann fippla med försäkringsbolaget i alla fall. Det brukar vara så himla jobbigt… Jag har ju tappat ett par kameror så jag vet hur svårt det kan va!

Så nu inväntar jag bara de nya korten. Såklart är det Visa och MasterCard som är viktigast men vad dimper ner i lådan idag om inte kort från ICA och Konsum… Ja ja nu kan jag i alla fall handla lite mat :)

På jobbet blir det mer och mer att göra och jag kommer in i det bättre och bättre. Det känns riktigt bra. Vi har fått in en ny kommunikationschef som är full av driv. Jag gillar verkligen kommunikationschefer. Jag tycker själv att jag alltid har jobbat bra med dem men det kan eventuellt bero på att jag alltid har velat jobba med kommunikation :) På en kommunikationsavdelning… å så hamnar jag på en hel kommunikationsbyrå. Det verkar som att jag har hamnat helt rätt!

Jag känner mig ganska ivrig och förväntansfull över den här flytten. Igår var jag och pappa och handlade parkett. Det ska bli superkul att få sätta tänderna i den och lära sig lägga golv. Jag har ca 40 kvadrat att öva på så det ska nog gå bra – hur svårt kan det va?

Jag ska ha klinker i hallen har jag tänkt. Vid något tillfälle sa jag till pappa att jag skulle ha klinker”S”. Oj oj det skulle jag inte ha sagt… – Håren reser sig på armarna när du säger så… Jag mår nästan illa. Det heter klinker, utan s. Ooops… jag ska bättra mig. Men döm av min förvåning när jag kommer till Kakelpalatzet idag och på dörren står det ”Kakel och Klinkers”. Jag kanske ska handla någon annan stans :)

På lunchen var jag förbi hos Sanofi för att låna flyttkartonger. Han jag hade snackat med sa att det fanns kanske 10-12 st. Jag sa att det var toppen och att jag gärna lånade dem. När jag kommit hem med alla kartongerna räknar jag dem till 24 st!! Otroligt. Det kommer jag långt på! Jag kommer ju att flytta lite i taget.

Jag har redan packat 9 kartonger… och det märks knappt… Det blir många vändor till lägenheten när det är dags… Men det ser jag fram emot!

Ytterligare ett spår av tur kom sig av att jag la ut en annons på min tvättmaskin på Blocket i går kväll. Idag ringde en man och kom efter en timme och hämtade tvättmaskinen! Toppen, en sak mindre att bära bort! När han skulle betala undrade han om jag hade växel så jag gick för att hämta plånboken men på vägen ropade frun att hon hade jämna pengar så jag vände. 250:- prutat och klart! Så gav de sig iväg med maskinen.

Jag gick för att hämta plånboken för att lägga ner pengarna… men den låg inte i väskan. Jag är ju i och för sig inte den som har bäst koll på mina grejer så jag började leta… i alla väskor, vid datorn, i vardagsrummet, i köket, i skåpen, i badrummet och på balkongen… men nä, ingen plånbok… Jag kollade väl i väskorna 100 gånger och inser plötsligt att mina rikskuponger också saknas. FAN… där kom bakslaget. Någon måste ha klivit in i lägeheten igår medan jag var i tvättstugan… Och vad gjorde jag där? Jag har inte använt tvättstugan på 6 år… eftersom jag haft maskin uppe i lägenheten.

Det är banne mig helt magiskt… vad var det jag sa. Tre bra grejer och så kom den dåliga, som ett brev på Posten… Men som tur är har jag aldrig hört att det kommer tre dåliga… hoppas det stämmer.

Så det var bara att spärra kort och körkortet. Nu har jag varit på Expert och fotat för ett nytt KK. Fytt i rackarns vad dålig jag blir på bild… ser tjock och helt sne ut… måste de ta så nära? Jag hade fluffat upp håret, sprayat och moussat men på bilden ligger det helt platt… hur svårt ska det va? Ingen roligt historia.

Så istället för att åka runt och kolla på golv och färg blir det nu fikapause hos en kompis och middag hos syrran… Jag fick 250:- för tvättmaskinen och fotona kostade 175:-. Det blir inte mycket kvar att leva på fram tills nya Visakortet kommer i mitten av veckan… Det blir till att fasta ett par dagar. Inget ont som inte har något gott med sig… Det gäller att se livet från den ljusa sidan :) Hur svårt ska det va?

Nu har jag lagt ut ett köksbord och soffan på Blocket. Hoppas någon vill ha dem lite fort så jag kan köpa en bit blupping (blodpudding)… för det finns väl inget billigare? Silverte kanske… :)

I helgen har fiske stått för större delen av aktiviterna. Vi letade mask för metet och fixade till tre kastspön innan vi gav oss ner till bryggan på landet.

Det var riktigt länge sen jag fiskade med kastspö men det gick på samma sätt som sist… ingen fisk men rätt bra med botten-napp :) Men det var rätt kul. Efter fikapausen gick vi över till mete. Där blev det tvärt om. En hel del fisk och inga bottennapp. Dessvärre var de flesta abborrarna ganska små så de vi kunde rädda släppte vi i igen men tre små och en lite större blev kvar! Mums.

Jag hann med en sväng i skogen också! Så det blev svampsås till fläskfilén och blåbär till frullen. Jag känner mig som en skogsmulle… När jag satt där i skogen under en gran och plockade den ena härligheten efter den andra kommer plötsligt en stor och då menar jag stor boxerhanne farande från ingenstans… Jag är verkligen inte hundrädd men när den kom ensam i full karriär blev jag lite nervös… Han brydde sig inte om mig över huvudtaget (men det kan ju ha varit för att han inte såg mig…) men det var med lite snabbare steg jag klev vidare. Efter en stund kom han tillbaka och då stod jag upp och kunde inte annat än att säga ”Tjenare killen”. Han brydde sig inte om det utan fortsatte vad jag uppfattade som letande efter ägaren. Sista gången han uppenbarade sig var tillsammans med husse som kopplade hunden när han såg mig…

Dagens väder gjorde att vi stack hem för att hinna till visningen. Lägenheten kändes lite sådär till en början men nu när jag har funderat på saken har jag redan flytat in. Lite målarfärg och nya golv och sen är den tipp topp. Uteplatsen på 36 kvm var supergullig och faktiskt perfekt att börja med. Så ja, till rätt pris är jag intresserad… Ska gå på den andra visningen i morgon och det är nog rätt bra att se den en gång till med andra ögon.

Vid middagsbordet bläddrade jag igenom tidningen. Idag var det ett stort test av flyttfirmor… Hallå, det MÅSTE ju vara ett tecken…

Jag har gått i flytt-tankar ganska länge. Jag skulle helst vilja bo i ett radhus/hus men det är alltid något fel på dem jag hittar. Den vanligaste anledningen är såklart att det blir för dyrt, jag vill inte leva på ”blupping” och heller inte avstå från sociala aktiviteter. Andra anledningar har varit att det är blir för långt från stan, vänner, familj, jobb och fritidsaktiviteter… och några hus jag har tittat på ligger helt inklämd bland grannar…

Men nu har jag hittat en lägenhet på bottenvåningen med 36 kvm uteplats. Det är både lite gräsmatta och plattor. Låter kanon. Jag har inte varit och tittat än men problemet är att den ligger ganska nära tunnelbanebron och det skulle kunna vara störande. Eller så vänjer man sig… Svårt att veta.

Jag läste Hyresgästföreningens tidning idag. De hade ett stort och gediget test på flyttkartonger! Måste inte det vara ett tecken på att det är min tur nu?? Jag ska gå på visning på sön eller mån så får vi ser vart det slutar. Var och spanade lite i smyg idag och det ser väldigt fint ut runt omkring och ingen insyn, jag försökte verkligen spejja… men att det inte gick får jag tolka som bra! Eller hur!

Då var man tillbaka i vardagen igen… rackartuss vad fort det går…

Jag sitter som vanligt med träningsvärk. Stel i hela ryggen och i låren ligger två tegelstenar stabilt… Men som ni vet så gillar jag det, även om det är rätt jobbigt att gå och snart ska vi ut på lunch.

Här på nya jobbet kommer det att bli en del prommenader. Jag har räknat ut att jag kommer att prommenera 5 mil per månad mer än var jag gjorde på sanofi. Jag går till och från parkeringen. Jag åker alltså inte hiss längre, eftersom perkeringen ligger 5-600 m bort, i en vågrät riktning. Sen går jag till och från Kista Centrum varje dag för lunch. Det är säkert 7-800 m. Fattar ni hur snygg och smal jag kommer att vara till jul? :) Jag tror att jag kommer att äta ute en hel del faktiskt – det är rätt skönt att komma ut en sväng på dan, och nu är det sol! Sååå skönt. Jag som tog med parrat idag… eftersom det skulle regna :)

Efter att ha sovit superdåligt och vaknat en gång i timmen tog jag mig i väg till nya jobbet på JG Communication på morgonkvisten. Det tog inte mer än 20 min dit vilket jag tror är väldigt bra…
Vi får se hur det går när skolorna startar…

Jag mötte upp chefen i repan och vi tog en tur runt på kontoret. Vi gick igenom sekretessgrejer och jag fick en telefon. Såklart blev det en Ericsson android… vad ska jag nu ha min nya till?? Men men han sa att abonnemanget inte är så bra, så jag kör vidare på min privat tills det är bytt. Jag har lite större skärm så jag tycker nog att min är lite bättre än så länge :)

Jag installerades vid ett skrivbord och fick igång datorn. Alla program funkar fint och det är bara de senaste versionerna av allt! Det är jag inte van vid :) Jag har fått ett introschema som kommer att pågå denna vecka men jag ser fram emot att få ta tag i lite ”riktigt jobb” så snart det går. Jag känner mig lite onödig som det är just nu men finns i alla fall lite grejer som jag kan pula med.

På plats var 4 kollegor i min grupp, chefen och ett gäng andra så det var trevligt. Alla verkar trevliga och jag har redan skrattat :) Det betyder att vi var ett litet gäng som sammanstrålade för lunch. Prommenaden gick till Kista Food Court och det känns helt ok. Rätt skönt att komma ut en sväng på dan. Det finns ganska mycket att välja på och jag kommer säkert att hitta några favoriter. Hur svårt kan det va? Och dessutom finns det lite tid för shopping :)

Under dagen hörde jag mina kollegor snacka och hjälpa varandra med olika uppgifter och… jag har nog lite att lära. Inte ett helt nytt språk men massa termer, den här gången av teknisk karraktär som jag inte alls vet hur de funkar, men jag kan väl lära mig…

Sammanfattningsvis var första dagen jättebra. Nu vet jag var jag kan parkera, var skivarna finns och hur kaffeautomaten funkar… fast jag hann bara med en kopp (utan mjölk) för sen pajjade den och ”hjälp var på väg” :) så kan det va…

Helt slut efter dagen, nog mest beroende på att jag sov så dåligt stressade jag hem för att hinna ner till tisdagsseglingen. Men ni har ju sett vilket väder det blev… så vi ställde in. Det känns ganska bra att få ta en kväll i soffan idag faktiskt. Jag har dessutom lite träningsvärk i benen efter gårdagen så nu blir det vågrät ställning bland kuddarna!

När jag vaknade i morse stod Katti och Andreas och småsnackade på bryggan precis under mitt fönster. Jag stack ut huvudet och frågade om vi hade fått några firrar i Mjärdarna, jo då. Visst hade vi det! 3 st som var stora nog att rensa, resten kastade vi tillbaka. Jättekul!

Dagens utflykt: Via Sund och Mädan, (byar där Sture har mark.) och Åsäng till Vännersta där Stinas Keramik ligger. Ett mysikt ställe där jag köpte lite servetter och vi tog en glasspause. Nästa anhalt blev en loppis i närheten. Det var mycket grejer men inget som föll oss i smaken :) Sen åkte vi till Tollsätter, där fanns nämligen ytterligare ett keramikställe. Damen där var mer intresserad av att prata och vara social än att sälja sina grejer – gulligt.

Sen åkte vi vidare mot målet – Gårdsbutiken i Själand. Där fanns massor med saker både att äta, blommor och prydnadssaker. Jag köpte lite godis, tunnbröd och ett dörrstopp till stugan på landet. Bra att ha!!

Sen var det hög tid att dra hemåt och käka lunch. I vanlig ordning blev det abborre och strömming :) Andreas ville inte ha och åt i stället två tunnbrödsmackor med skinka… inte mycket att stå sig på… och det blev vi varse lite senare…

Katti, jag och Andreas åkte till Sund, äntligen i strålande sol, för att plocka hallon efter lunchen. Vi fick ihop 2 liter, då var burkarna fulla… men det blir nog lagom för lite sylt. Vi plockade samtidigt på oss lite sten som vi ska ha hemma, jag på min balkong eller på landet. När vi var klara åkte vi till ICA Vallen för att handla lite dricka och frukt till resan. Katti och jag valde var sin dricka och Andreas fick välja vad han ville, men inte läsk… där tog det hus i helvete… Alla ni som har barn förstår säkert hur detta slutade…  och de i affären var glada över att det inte var deras barn som var i centrum… Ni som inte har barn eller har barn i er närhet,  kommer att bli varse detta när ni får barn… Och vi som inte har barn men barn inom den närmaste kretsen… har sett händelsen på affären tidigare… och är helt hjälplösa… inte kul… man kan inte göra ett skit…men så går det när man inte får i sig mat i den ström man brukar :) Jag är i alla fall nöjd över att jag inte packeterade ihop honom och bar honom in i bilen… Jag la mig inte i nästan någonting faktiskt… jag bara försökte heja på Katti att inte ge med sig och det gick bra! Vi fick hem honom utan vuxna utbrott :)

Väl hemma hade Sture kommit på besök med massa kantareller som mamma och pappa satt och rensade. Kjell Norlander hade plockar massor och säljer till ett bra pris.

Till middag blev del helstekt fläskfilé med svampsås till Andreas stora lycka. Han är rätt trött på fisk :) Men han fortsätter att fiska och vill absolut att mjärdarna ska ligga i över natten även i natt. Men det vill å andra sidan jag med! Jag älskar abborre och har nu blivit riktigt bra på att rensa och ganska bra på att filéa! Det är jag riktigt nöjd över!

Jag måste erkänna att jag var lite avis på alla de där kantarellerna… så efter middagen tog jag mig en tur upp, precis bakom huset, hur svårt ska det va? Jag hittade faktiskt både kantareller och taggsvamp som nu ligger förvällda i en påse som ska med hem till Stockholm i morgon.

Tja, som sagt idag är det sista dagen här uppe. Sammanfattningsvis har det varit helt fantastiskt även om det kunde ha varit lite bättre väder. Men det är rätt kul så här i efterhand att vi har fått uppleva alla sorters väder, från ösregn och nästan drivis till att fjärden ligger blank som ett nybonat golv och solen sjunker bakom bergstopparna. Så himla fint.

När vi för en gångs skull inte behövde ställa klockan sov jag otroligt dåligt… Lakanet låg som en rulle och madrassen var halvvägs på väg ner på golvet när jag vaknade… Men men that’s life. Jag gick upp vid 9, duschade och käkade frulle med bär från gårdagens tur – toppengott.

Så drog vi iväg på dagens utflykt. Vi startade med en photosession på Omnebadet, ett av två ställen jag kommer ihåg från 1980… det fanns  nämligen en rutchkana när jag var liten och det är sån man lägger på minnet :) Det andra är Rotsidan, ett ställe med platta släta superfina klippor… Sen åkte vi vidare mot Norrfällsviken – en lite gullig fiskeby. På vägen dit körde vi igenom Omne by, där Polarfabriken ligger och sen vidare genom Mjällom. Vi åkte förbi det hus mamma där jobbade när hon var 15-18 och hon berättade om olika hus, byar och människor. Superspännande. Efter en prommis i Norrfällsviken åkte vi vidare på den väg mamma för första gången körde bil :) på väg mot nästa anhalt - Villa Fraxinius i Salsåker. En fantastiskt fin japaninspirerad trädgård. Där fotade jag som skjutton och köpte gödsel till blommor och krukväxterna hemma – hoppas det funkar:)

Vi åte tillbaka mot Nordingrå och stannade till på ICA. Eftersom det hade gått mer än tre timmar sedan senaste födointaget så började vi bli lite pipiga i baksätet :) På ICA träffade vi Maj, Elidas dotter, syster till Sonja. (Hon bodde granne med min kompis Nettan.) Det var hos Elida som jag speglade mig i hennes stora spegel när jag var 3 år och sa till mig själv ”Gud vad snygg jag är”. Självförtroendet var det inget fel på… Maj kom ihåg denna incident och sa att Elida heller aldrig hade glömt det.

Vi åkte upp till handelsträdgården för att köpa lite blommor till graven innan vi åkte vidare dit.  Kyrkogården är väldigt fin och gravarna ligger inte alls så packat som på andra ställen. Vi planterade nya astrar på mormor Gunhild/morfar Osvald och Martins  grav. Sen besökte vi Anna Norbergs (morfars farmor) grav och fixade lite även med den. Vi gick vidare till Trillingarna – Karin Yngve och Inga-Lill’s gav. Trillingarna var morfars syskon men de överlevde inte sin ett-års-dag på grund av en magåkomma. De fick inte behålla maten. Morfar var 5-6 år vid den tidpunkten. Till sist besökte jag även Herbert & Dagny Berlunds grav. Grannar till mormor och morfar. Deras dotter Gun har vi träffat många gånger som barn. Herbert hade alltid blåbyxor och keps och mitt starkaste minne är att han alltid drack kaffe på fat…

Efter en snabb tur och några ljus tändningar stack vi vidare. Vi hade bestämt att äta lunch med Sture och Rut på Mannaminne. Vi åt  plankstek allihop. Det var supergott men den enda grönsak som serverades var tre haricot verts och en halv tomat… Men men vi satsade på proteinerna denna måltid :)

Efter lunchen gick vi länge runt på Mannaminne, ett museum vars syfte är att visa hur allting hänger ihop, kultur och teknik från år till år och från land till land,väldigt spännande. Och så äntligen blev det sol i Nordingrå och vi stack hem till bryggan som slappade i var sin solstol. Andreas började genast, fiska och när Sture kom på besök la visade han hur vi skulle fiska med mjärdarna för få ytterligare abborrar… Han la i dem och nu hoppas vi verkligen på att det kommer någon under natten…

Mamma och jag tog en svampprommis som resulterade i två påsar färdigstekt svamp som vi nu ska gå och lägga i frysen i båthuset!

Ytterligare en härlig dag i Norrland!

I morse klev vi upp tidigt… 9.00 hade vi date med Sture. Då var det dags att ta upp abborrnäten. Vi hoppade ner i båten och åkte ut mot näten som vi lagt strax intill båthuset, i viken. Sture tar fram en lång pinne med en kaffeburk fastspikad i änden och jag frågar såklart vad det är. ”Jo, det är plumsaggregatet… man plumsar med det så att fiskarna blir rädda och simmar iväg, in i nätet.” Smart!

Vi plockar upp 8 nät och det resulterar i 16 stora fina abborrar och 2 gäddor. Sen blev det rensa av men det har gjort att jag numera kan filéa abborrar. Sture rensade gäddorna, jag vet inte hur och är inte så intresserad :) Mamma tar hem dem och ska prova att göra gäddfärs. Vi får hoppas att det blir gott.

När vi var klara åkte vi hem och tog en macka innan det var dags för nästa utflykt – svampplockning. Vi åkte upp till Esthers men hade nog missuppfattat Stures instruktioner så vi tog fel väg och hittade inte en enda svamp… dock massor med hallon – det går också bra! Vi bestämde oss för att prova på ett annat ställe, den högsta platsen i Sund. Där var det väldigt trevligt att gå och vi plockade en del blåbär och mamma hittade en… taggsvamp. Mer blev det inte så vi åkte tillbaka till huset, lämnade bilen och gick upp längs stigen bakom huset. Vi hittade lite grann… men plötsligt kom en älg och vi blev lite skraja- Men vi bet ihop och gick vidare. Lite längre ner sitter en gubbe och plockar svamp. Mamma försöker vara trevlig och hälsar – Hej! Hur går det för dig, hittar du nåt? I samma stund som gubben mumlar – ”Litegrann” ser vi ängen av kantareller som han sitter i… Rackarns att vi inte gått dit tidigare… Vi går förbi gubben och lite nedanför och hittar lite men då hör vi gubben grymta ”-Nu var ni väl fräck”. – Mamma replikerade med – Vi ska inte gå på ditt ställe, så gick vi åt andra hållet. Gringubbe…

15.30 var det fika hos Sture. De hade bullat fram med kaffe och sockerkaka med hallon & krusbärssylt – supergod. Och så bjöds det på likör, Rut gillar likörer av alla de slag :) Katti, jag och Andreas tog en liten prommis ner till ångbåten ”Stjärn” och tittade – superfin! Tyvärr kommer vi inte att hinna med någon tur denna sommar men jag hoppas verkligen att vi får tillfälle att komma upp nästa sommar och då få oss en ångbåtstur.

Vi tog en tur till Vallen och handlade lite grann innan det var dags att åka hem och fixa middag. Det blev färsk stekt abborre. Var sin hel och lite filéer. Jag är glad att vi dessutom har lite filéer i frysen till en annan dag!

Vi tog en kvällprommis till båthuset för att lägga in lite svamp i frysen men… det var låst… Sture säger att det inte finns några tjuvar här så vi antog att det hängde en nykel någon stans… men var… tja, vi fick ta svampen med hem igen.

En härlig dag är nu avklarad återigen i regn nästan hela dagen…  I morgon är det i alla fall sovmorgon – ska bli fantastiskt skönt!