Hur svårt kan det va?

Efter att ha sovit superdåligt och vaknat en gång i timmen tog jag mig i väg till nya jobbet på JG Communication på morgonkvisten. Det tog inte mer än 20 min dit vilket jag tror är väldigt bra…
Vi får se hur det går när skolorna startar…

Jag mötte upp chefen i repan och vi tog en tur runt på kontoret. Vi gick igenom sekretessgrejer och jag fick en telefon. Såklart blev det en Ericsson android… vad ska jag nu ha min nya till?? Men men han sa att abonnemanget inte är så bra, så jag kör vidare på min privat tills det är bytt. Jag har lite större skärm så jag tycker nog att min är lite bättre än så länge :)

Jag installerades vid ett skrivbord och fick igång datorn. Alla program funkar fint och det är bara de senaste versionerna av allt! Det är jag inte van vid :) Jag har fått ett introschema som kommer att pågå denna vecka men jag ser fram emot att få ta tag i lite ”riktigt jobb” så snart det går. Jag känner mig lite onödig som det är just nu men finns i alla fall lite grejer som jag kan pula med.

På plats var 4 kollegor i min grupp, chefen och ett gäng andra så det var trevligt. Alla verkar trevliga och jag har redan skrattat :) Det betyder att vi var ett litet gäng som sammanstrålade för lunch. Prommenaden gick till Kista Food Court och det känns helt ok. Rätt skönt att komma ut en sväng på dan. Det finns ganska mycket att välja på och jag kommer säkert att hitta några favoriter. Hur svårt kan det va? Och dessutom finns det lite tid för shopping :)

Under dagen hörde jag mina kollegor snacka och hjälpa varandra med olika uppgifter och… jag har nog lite att lära. Inte ett helt nytt språk men massa termer, den här gången av teknisk karraktär som jag inte alls vet hur de funkar, men jag kan väl lära mig…

Sammanfattningsvis var första dagen jättebra. Nu vet jag var jag kan parkera, var skivarna finns och hur kaffeautomaten funkar… fast jag hann bara med en kopp (utan mjölk) för sen pajjade den och ”hjälp var på väg” :) så kan det va…

Helt slut efter dagen, nog mest beroende på att jag sov så dåligt stressade jag hem för att hinna ner till tisdagsseglingen. Men ni har ju sett vilket väder det blev… så vi ställde in. Det känns ganska bra att få ta en kväll i soffan idag faktiskt. Jag har dessutom lite träningsvärk i benen efter gårdagen så nu blir det vågrät ställning bland kuddarna!

Då har jag gjort min sista dag på sanofi. Det känns verkligen jättekonstigt. 9 år – det är en lång tid. Jag tänker på alla människor som har passerat genom tiderna och hur mycket jag saknar väldigt många. Nu kommer ännu fler att läggas till den listan men jag ska verkligen göra vad jag kan för att prioritera alla förslag på after work. Jag vill så gärna hålla kontakt med såå många. Hur svårt ska det va? Man ska leva i nuet, det har jag blivit påminnd om den här sommaren och jag ger mig själv ett halvårslöfte att göra det!

I morgon blir en väldigt spännande dag… ny på jobbet… Det känns väldigt pirrigt. Att gå från att veta nästan allt till att inte veta någonting… det känns. Men jag hoppas att någon visar hur kaffemaskinen funkar, var skrivarna finns och andra viktiga saker jag behöver kunna :) Det kommer att bli en helt ny värld… igen… Men jag hoppas att jag kommer att förstå språket lite snabbare den här gången och att jag kommer att kunna berätta för familjen vad det är jag gör. Jag vill ju inte att mamma ska säga till sina väninnor att ”hon jobbar med data…”

Men det blir nog bra! Det är i alla fall skönt att ha kommit tillbaka till jobb och rutiner igen. I dag var för min del första innebandyträningen och det kändes väldigt roligt. Det var visserligen väldigt jobbigt men, det är ju så träning ska vara. Jag vill verkligen känna att jag har gjort något och jag behöver inte hoppas på en rejäl träningsvärk i morgon, den kommer definitivt att infinna sig…

Pappa och jag drog iväg från landet vid 11 igår förmiddag. Det var sååå himla varmt och ingen vind. Vi gick för motor… vad skulle vi göra? Pappa började skrubba däcket och var helt slut och svettig efter så vi stannade och tog ett dopp… mitt i farleden :) Jätteskönt, 21 grader och inga alger. Sen körde vi på för motor fram till 13.00 – då började sommarprataren och vi passade på att luncha och bada lite ytterligare.

Vi seglade på ända upp till Södertälje, där (innan oljehamnen) blev det ytterligare ett dopp innan vi körde på upp till Slussen. Där fick vi vänta 45 min så vi hann vika alla segel och städa och skrubba av både däcket, kapellet och segelskyddet – bra där!

Efter slussen stannade vi och gick upp till Wendela Hebbes Hus för middag. Teatern var i full gång när vi kom och det är rätt kul att se hur skådespelarna kommer ut ”bakom scen” bara för att sticka in igen :)

Mätta och belåtna gick vi upp till Slandö, då man inte får ligga på ”väntbryggan” över natten. På Slandö var det helt fullt med segelbåtar på ena sidan och motorbåtar på den andra. Vi la oss bland motorbåtarna, för att nästa dag se skylten på andra bryggan ”Segelbåtar” oops – inte lätt att se den lilla skylten i mörkret. Vi fick en toppenplats brevid en brontostor motorbåt, eller var det en sommarstuga???

I morse dök jag i, för årets sista morgonbad. Jag tvättade håret och kroppen med saltsjötvål, mest för att det luktar så gott :) Sen drog vi. Med en fock och revad stor gick vi över fjärden, den södra vägen hem. Trippen blandades av segling och motorgång. Vid Jungfruholmarna svängde vi in och tittade, mest för att jag skulle få se hur det ser ut. Ska eventuellt träffa kusin och faster där någon helg framöver.

Nu ligger Tenorina åter trygg i hamnen och jag sitter och gungar i soffan, hur svårt ska det va? När ska man vänja sig vid vågor och sjögång? Nu ska jag slappa och landa, innan det är dags för nästa seglats. På tisdag är det kappsegling igen!

I morgon är det sista dan för mig på Sanofi, det känns verkligen jättekonstigt… och konstigare blir det väl på tis, när jag ska till ett nytt ställe men… hur svårt kan det va? Jag återkommer med känslor och tankar i morgon!

Under den här semester har jag sett halva Sverige, jag har varit på Oskusten, Västkusten och i Norrland. Vad härligt det är att se Sveriges fantastiska landskap och uppleva de olika naturerna och vad de ger i form av blommor, fisk och svamp.

Karja berg och härliga klippor på Västkusten men… brännmaneter. Enorma skogar och djupa sjöar/hav utan grund i Norrland, men mygg (fast faktiskt väldigt lite den här resan). Åsså ostkusten… härligt svenskt lagom. Karja berg, mycket skog, mygg och vanliga maneter :) men många grund och bränningar… Jag vet inte om jag är partsk men lite av allt… det är ganska bra! Ja, jag gillar ostkusten men jag är såå glad över att jag har fått komma och hälsa på både i väst och norr. Nu är det bara södern kvar!

Jag tycker att det är väldigt kul att fiska. På västkusten blev det makrill (och så köpte vi skaldjur i massor). Man kan plocka musslor där, men dessvärre är de alltid giftiga vid de tillfällen jag är där… hur svårt ska det va? Men jag är jättenöjd över makrillsdörjandet :). I Norrland la vi nät och fiskade med mjärdar. Mjärdfisket var helt nytt för mig. Mjärdar är en slag bur som vi bara la ner vid bryggan. I dem simmar abborrarna in men hittar inte ut… så är de fast :) I näten fick vi massa abborrar, strömming och gädda och det är så himla roligt. Det är visserligen samma sorts firrar som vi får hemma på ostkusten men i helt andra mängder och storlekar…

Nu är jag just hemkommen, bara för att dra iväg igen i morgon. Vi ska segla hem båten och sen är semestercirkeln sluten. Var sak på sin plats och på måndag återgår jag till det normala igen… tja, det blir ju inte precis det normala med sista dan på ett jobb och första på ett annat. Men som ni förstår har jag verkligen ingen ångest för att börja jobba igen. Jag tycker att det ska bli jättekul med nytt jobb men också att återgå till det normala.  Veckor och helger, träna, tisdagsseglingar, ordentlig mat och lite ordning, reda och fasta rutiner.

Och så kommer hösten… ja, jag gillar även den årstiden, i alla fall de soliga dagarna :)

När jag vaknade i morse stod Katti och Andreas och småsnackade på bryggan precis under mitt fönster. Jag stack ut huvudet och frågade om vi hade fått några firrar i Mjärdarna, jo då. Visst hade vi det! 3 st som var stora nog att rensa, resten kastade vi tillbaka. Jättekul!

Dagens utflykt: Via Sund och Mädan, (byar där Sture har mark.) och Åsäng till Vännersta där Stinas Keramik ligger. Ett mysikt ställe där jag köpte lite servetter och vi tog en glasspause. Nästa anhalt blev en loppis i närheten. Det var mycket grejer men inget som föll oss i smaken :) Sen åkte vi till Tollsätter, där fanns nämligen ytterligare ett keramikställe. Damen där var mer intresserad av att prata och vara social än att sälja sina grejer – gulligt.

Sen åkte vi vidare mot målet – Gårdsbutiken i Själand. Där fanns massor med saker både att äta, blommor och prydnadssaker. Jag köpte lite godis, tunnbröd och ett dörrstopp till stugan på landet. Bra att ha!!

Sen var det hög tid att dra hemåt och käka lunch. I vanlig ordning blev det abborre och strömming :) Andreas ville inte ha och åt i stället två tunnbrödsmackor med skinka… inte mycket att stå sig på… och det blev vi varse lite senare…

Katti, jag och Andreas åkte till Sund, äntligen i strålande sol, för att plocka hallon efter lunchen. Vi fick ihop 2 liter, då var burkarna fulla… men det blir nog lagom för lite sylt. Vi plockade samtidigt på oss lite sten som vi ska ha hemma, jag på min balkong eller på landet. När vi var klara åkte vi till ICA Vallen för att handla lite dricka och frukt till resan. Katti och jag valde var sin dricka och Andreas fick välja vad han ville, men inte läsk… där tog det hus i helvete… Alla ni som har barn förstår säkert hur detta slutade…  och de i affären var glada över att det inte var deras barn som var i centrum… Ni som inte har barn eller har barn i er närhet,  kommer att bli varse detta när ni får barn… Och vi som inte har barn men barn inom den närmaste kretsen… har sett händelsen på affären tidigare… och är helt hjälplösa… inte kul… man kan inte göra ett skit…men så går det när man inte får i sig mat i den ström man brukar :) Jag är i alla fall nöjd över att jag inte packeterade ihop honom och bar honom in i bilen… Jag la mig inte i nästan någonting faktiskt… jag bara försökte heja på Katti att inte ge med sig och det gick bra! Vi fick hem honom utan vuxna utbrott :)

Väl hemma hade Sture kommit på besök med massa kantareller som mamma och pappa satt och rensade. Kjell Norlander hade plockar massor och säljer till ett bra pris.

Till middag blev del helstekt fläskfilé med svampsås till Andreas stora lycka. Han är rätt trött på fisk :) Men han fortsätter att fiska och vill absolut att mjärdarna ska ligga i över natten även i natt. Men det vill å andra sidan jag med! Jag älskar abborre och har nu blivit riktigt bra på att rensa och ganska bra på att filéa! Det är jag riktigt nöjd över!

Jag måste erkänna att jag var lite avis på alla de där kantarellerna… så efter middagen tog jag mig en tur upp, precis bakom huset, hur svårt ska det va? Jag hittade faktiskt både kantareller och taggsvamp som nu ligger förvällda i en påse som ska med hem till Stockholm i morgon.

Tja, som sagt idag är det sista dagen här uppe. Sammanfattningsvis har det varit helt fantastiskt även om det kunde ha varit lite bättre väder. Men det är rätt kul så här i efterhand att vi har fått uppleva alla sorters väder, från ösregn och nästan drivis till att fjärden ligger blank som ett nybonat golv och solen sjunker bakom bergstopparna. Så himla fint.

När vi för en gångs skull inte behövde ställa klockan sov jag otroligt dåligt… Lakanet låg som en rulle och madrassen var halvvägs på väg ner på golvet när jag vaknade… Men men that’s life. Jag gick upp vid 9, duschade och käkade frulle med bär från gårdagens tur – toppengott.

Så drog vi iväg på dagens utflykt. Vi startade med en photosession på Omnebadet, ett av två ställen jag kommer ihåg från 1980… det fanns  nämligen en rutchkana när jag var liten och det är sån man lägger på minnet :) Det andra är Rotsidan, ett ställe med platta släta superfina klippor… Sen åkte vi vidare mot Norrfällsviken – en lite gullig fiskeby. På vägen dit körde vi igenom Omne by, där Polarfabriken ligger och sen vidare genom Mjällom. Vi åkte förbi det hus mamma där jobbade när hon var 15-18 och hon berättade om olika hus, byar och människor. Superspännande. Efter en prommis i Norrfällsviken åkte vi vidare på den väg mamma för första gången körde bil :) på väg mot nästa anhalt - Villa Fraxinius i Salsåker. En fantastiskt fin japaninspirerad trädgård. Där fotade jag som skjutton och köpte gödsel till blommor och krukväxterna hemma – hoppas det funkar:)

Vi åte tillbaka mot Nordingrå och stannade till på ICA. Eftersom det hade gått mer än tre timmar sedan senaste födointaget så började vi bli lite pipiga i baksätet :) På ICA träffade vi Maj, Elidas dotter, syster till Sonja. (Hon bodde granne med min kompis Nettan.) Det var hos Elida som jag speglade mig i hennes stora spegel när jag var 3 år och sa till mig själv ”Gud vad snygg jag är”. Självförtroendet var det inget fel på… Maj kom ihåg denna incident och sa att Elida heller aldrig hade glömt det.

Vi åkte upp till handelsträdgården för att köpa lite blommor till graven innan vi åkte vidare dit.  Kyrkogården är väldigt fin och gravarna ligger inte alls så packat som på andra ställen. Vi planterade nya astrar på mormor Gunhild/morfar Osvald och Martins  grav. Sen besökte vi Anna Norbergs (morfars farmor) grav och fixade lite även med den. Vi gick vidare till Trillingarna – Karin Yngve och Inga-Lill’s gav. Trillingarna var morfars syskon men de överlevde inte sin ett-års-dag på grund av en magåkomma. De fick inte behålla maten. Morfar var 5-6 år vid den tidpunkten. Till sist besökte jag även Herbert & Dagny Berlunds grav. Grannar till mormor och morfar. Deras dotter Gun har vi träffat många gånger som barn. Herbert hade alltid blåbyxor och keps och mitt starkaste minne är att han alltid drack kaffe på fat…

Efter en snabb tur och några ljus tändningar stack vi vidare. Vi hade bestämt att äta lunch med Sture och Rut på Mannaminne. Vi åt  plankstek allihop. Det var supergott men den enda grönsak som serverades var tre haricot verts och en halv tomat… Men men vi satsade på proteinerna denna måltid :)

Efter lunchen gick vi länge runt på Mannaminne, ett museum vars syfte är att visa hur allting hänger ihop, kultur och teknik från år till år och från land till land,väldigt spännande. Och så äntligen blev det sol i Nordingrå och vi stack hem till bryggan som slappade i var sin solstol. Andreas började genast, fiska och när Sture kom på besök la visade han hur vi skulle fiska med mjärdarna för få ytterligare abborrar… Han la i dem och nu hoppas vi verkligen på att det kommer någon under natten…

Mamma och jag tog en svampprommis som resulterade i två påsar färdigstekt svamp som vi nu ska gå och lägga i frysen i båthuset!

Ytterligare en härlig dag i Norrland!

I morse klev vi upp tidigt… 9.00 hade vi date med Sture. Då var det dags att ta upp abborrnäten. Vi hoppade ner i båten och åkte ut mot näten som vi lagt strax intill båthuset, i viken. Sture tar fram en lång pinne med en kaffeburk fastspikad i änden och jag frågar såklart vad det är. ”Jo, det är plumsaggregatet… man plumsar med det så att fiskarna blir rädda och simmar iväg, in i nätet.” Smart!

Vi plockar upp 8 nät och det resulterar i 16 stora fina abborrar och 2 gäddor. Sen blev det rensa av men det har gjort att jag numera kan filéa abborrar. Sture rensade gäddorna, jag vet inte hur och är inte så intresserad :) Mamma tar hem dem och ska prova att göra gäddfärs. Vi får hoppas att det blir gott.

När vi var klara åkte vi hem och tog en macka innan det var dags för nästa utflykt – svampplockning. Vi åkte upp till Esthers men hade nog missuppfattat Stures instruktioner så vi tog fel väg och hittade inte en enda svamp… dock massor med hallon – det går också bra! Vi bestämde oss för att prova på ett annat ställe, den högsta platsen i Sund. Där var det väldigt trevligt att gå och vi plockade en del blåbär och mamma hittade en… taggsvamp. Mer blev det inte så vi åkte tillbaka till huset, lämnade bilen och gick upp längs stigen bakom huset. Vi hittade lite grann… men plötsligt kom en älg och vi blev lite skraja- Men vi bet ihop och gick vidare. Lite längre ner sitter en gubbe och plockar svamp. Mamma försöker vara trevlig och hälsar – Hej! Hur går det för dig, hittar du nåt? I samma stund som gubben mumlar – ”Litegrann” ser vi ängen av kantareller som han sitter i… Rackarns att vi inte gått dit tidigare… Vi går förbi gubben och lite nedanför och hittar lite men då hör vi gubben grymta ”-Nu var ni väl fräck”. – Mamma replikerade med – Vi ska inte gå på ditt ställe, så gick vi åt andra hållet. Gringubbe…

15.30 var det fika hos Sture. De hade bullat fram med kaffe och sockerkaka med hallon & krusbärssylt – supergod. Och så bjöds det på likör, Rut gillar likörer av alla de slag :) Katti, jag och Andreas tog en liten prommis ner till ångbåten ”Stjärn” och tittade – superfin! Tyvärr kommer vi inte att hinna med någon tur denna sommar men jag hoppas verkligen att vi får tillfälle att komma upp nästa sommar och då få oss en ångbåtstur.

Vi tog en tur till Vallen och handlade lite grann innan det var dags att åka hem och fixa middag. Det blev färsk stekt abborre. Var sin hel och lite filéer. Jag är glad att vi dessutom har lite filéer i frysen till en annan dag!

Vi tog en kvällprommis till båthuset för att lägga in lite svamp i frysen men… det var låst… Sture säger att det inte finns några tjuvar här så vi antog att det hängde en nykel någon stans… men var… tja, vi fick ta svampen med hem igen.

En härlig dag är nu avklarad återigen i regn nästan hela dagen…  I morgon är det i alla fall sovmorgon – ska bli fantastiskt skönt!

I morse hade vi stämt träff med Sture kl 10. Då skulle det åkas fyrhjuling. Men vi blev tvungna att skjuta fram det lite för han skulle ”skjutsa över en brygga”… vid vilken han ska lägga segelbåten innan den ska upp på land. Han fick hjälp av en man med en traktor. Det lyftes och grejades hit och dit men det gick fint – bryggan är på plats och vi tog istället båten ut och ”ställde” (som Sture säger, vi säger ”lägger”) ut nät för strömming.

När det var ilagt drog vi iväg upp till Esthers i Sund. (Sund är byn och Esther är den dam som bott i huset.) Där uppe har Sture sin maskinhall :) Med traktor och snöskotrar mm. Andreas fick åka med på fyshjulingen, gissa om han var i sitt esse… Vi tittade på torpet, plockade lite hallon och gick en tur på Världsarvsleden, den del Sture är ansvarig för.

Tiden gick och vi blev lite pipiga så det var dags att sticka hem och äta lunch. Sagt och gjort. Det blev lite rester från gårdagen och förrgårdagen och det finns kvar till i morgon.

Direkt efter lunchn bar det av igen. Det blev mest bilresa den här dagen eftersom det regnade hela tiden… Vi åkte genom Häggvik, Gärdes och ut mot Kåsta. Där vek vi av mot Sörle, Ådal, Fällsvik och åkte ner till Fällsvikshamn. Ett litet fiskeläger. Vi körde vidare mot Barsta, Näsånget och ut till Bönhamn. Där stannade vi till, tittade på/i kapellet och gick en sväng i regnet.

Sen åkte vi tillbaka mot Näs, Björnås, Gåsås, Vallen och vidare ut till Lappudden. Där stannade vi och tog en kaffe och en Köningskaka (bärkaka med hallon & blåbär). Sen åkte vi tillbaka till Vallen, stannade till på Turistinformationen, Järnhandeln (i jakt på stövlar) och så ICA.  Nu började det sno i hop sig. 18.00 skulle vi träffa Sture igen. Snabbt hemåt, fixa middag och så iväg igen.

I tid var vi tillbaka vid båthuset och vi drog iväg. Ut för att hämta strömmingsnätet… vi fick alla gånger 40 kg strömming… helt galet. Det var jättekul att se hur man fiskar strömming med nät här uppe. Vi pilkar ju nere hos oss. När vi skulle tillbaka började motorn trassla så till sist fick vi lägga i årorna och då fick pappa och jag oss ett ordentligt träningspass, vilket passade mig perfekt eftersom jag inte har med några springkläder…

Sture skakade av fisken genom ett speciellt arrangemang, Katti höll i den övre ”ten” och Sture den undre. (toppen och botten på nätet). Mamma och jag rensade för glatta livet. Katti och jag håller på att dokumentera hela resan och mamma har nu på film förevigats när hon beskriver hur man rensar en strömming. På kvällen provsmakade vi såklart den nystekta strömmingen och även själva stekningen finns bevarad för all framtid :)

I morse stack vi iväg på den Sverigetripp vi har väntat på länge. En resa genom mammas ursprung. Resan gick bra, vi gjorde ett stopp i Gävle Bro och käkade medhavda mackor, kaffe och bullar. Förutom ytterligare ett toastopp och en tankning blev det inga fler stopp :) Bra gjort av mig Andreas och Katti.

Vi försökte ta bilder genom bilfönstret för att dokumentera resan, det blev sådär… men det gick. När vi kom till Höga Kusten-bron trodde vi i vår enfald att det skulle finnas ett ”utkiksställe” för Photo-session men icke… Återigen blev det bilder genom fönstret.

Snart efter bron kom skylten ”Nordingrå k:a”. Där svängde vi in och spanade för allt vi var värda, efter saker vi skulle känna igen… vi kände igen kyrkan… och en igenbommad tunnbrödsfabrik. Inget mer. ”Mannaminne”, ett ställe vi har hört talas om när mamma och pappa varit här dök plötsligt upp, men det kände vi inte heller igen. Det visade sig att det var uppfört efter att vi varit här. Vi körde på och kände igen oss än mindre… vi hade åkt för långt. Så vi fick vända och åka tillbaka till Mannaminne. Där mötte mamma och pappa oss efter att ha varit på ett föredrag med en uråldrig man vars största mission var att få igång sin power point… gick sådär…

Vi landade på Kråknäset kring 17.00. Det är vår morbror Stures sjöbod, som mer är som en litet radhus precis vid vattnet men det är ett sångt där man kan köra in båten, vilket han också har gjort. Det ligger en liten motorbåt och kluckar i vattnet. Den här sjöboden har två ingångar så jag känner inte att jag riskerar att ramla i plurret när/om jag går i sömnen :)

Morbror Sture och Rut kom på middag denna kväll. Oj vad länge sen det var vi såg dem. 10 år sen tror jag… Det var väldigt trevligt att se dem och att höra alla historier om gamla vänner och bekanta härifrån…

Senast vi var här var 1980… och det är många år sen. Det var när vår morbror Martin begravdes. I morgon blir det lite utflykter då kanske vi kan hitta något vi känner igen :) Hur svårt ska det va?