Hur svårt kan det va?

…kommer fram i tö!

Dagen efter att jag flyttade in i december snöade det för fullt. Det är rätt många grejer som jag har ”tappat bort” sen dess men det mesta kommer fram ur olika kartonger och lådor. Det är dock några saker jag fortfarande saknar men jag har hopp om att de kommer fram. Hoppet är ju det sista som överger en…

Jag har en noteringstavla på kylen i köket. Jag har inte skrivit en grej på den sen nov på grund av att pennan försvann. Eftersom jag är en sån hamster så slänger jag inte tavlan… pennan kommer kanske fram och skam den som ger sig. Häromveckan, när det töat, ser jag min efterlängtade penna på gångvägen! Jag lägger den omsorgsfullt i väskan och där får den ligga. När jag idag tar upp den och testar så funkar den fortfarande! Hur svårt kan det va?

Nu har jag noterat veckans shoppinglista ;) Ibland är det inte så dumt att vara hamster!

När jag kom hem idag möts jag av en vattenpöl i köket… Det är inte sant… Nu måste frysfan ha lämnat in… på riktigt… Jag börjar dra ut kylen och konstaterar att det var torrt under den. Slår ihjäl de värsta dammosaurusarna innan jag tar ett krampaktigt tag i frysen och drar… Jo’ra s’att é, där under var det en pöl och parketten har tagit lite stryk…

Skit också. Jag ringer pappa… inte för att han kommer att ha någon lösning men det är i alla fall skönt med lite stöd. Han och mamma kommer som ett skott. Under den tiden rinner det inte ut något mer så det fanns en lite mikroskopisk chans att jag klarar mig igen…

Vi fikar och sen drar de hem och frysen håller sig lugn. För säkerhet skull tar mamma hem sina grejer :)

Just innan jag drar i väg på träning ser jag en lampa som blinkar. Rackarns, blinkande lampor brukar aldrig vara bra. Jag bestämde mig för att det var temperaturen som inte  hade kommit ner i den grad jag hade ställt in men med liten orosklump i magen drar jag på träning, med vetskapen om att jag kanske får plocka ihop all mat och åka till mamma efter…

Jag kom hem nu och upptäcker att golvet fortfarande är torrt och att lampan har slutat blinka, phu där fick jag behålla ett gäng tusenlappar en stund till… Jag vill och vill inte säga – hur svårt kan det va? För jag vet att den klarar sig inte en tredje gång…

Säsongens sista match… Det var med blandade känslor vi ställde upp för dagens sammandrabbning där Midsommarkransen stod för motståndet. Nervositet, kul med match, trist att det är sista matchen och laddade till tänderna. Vid förra mötet förlorade vi med 9-3 och detta fick i alla fall inte upprepas – den saken var klar!

Vi började med en prommenad i vårsolen och fick lite syre i blodet.

Med hela läktaren full av vår publik vinner jag den första tekningen och matchen tog fart.

Efter 7 min gör Midsommarkransen sitt första mål. Jag tror det var lite stökigt framför mål och vi vispar… men de vinner den kampen… Detta mål slår inte ner oss, vi kör på och efter bara 1 min får Hanna tag i bollen och stänker in 1-1. underbart!

Efter ytterligare 8 minuter är det dags för Midsommarkransen igen. 2-1. Rackarns… Vi går till vila med det resulatet.

Andra period bjuder vi på otroligt dåliga passningar… ärligt talat var det nog från det flesta klubbor… Hur gick det till? Jag blev väl sur efter mina dåliga passningar för efter 17 min åker jag ut… för slag. Jag kommer inte ens ihåg att jag slog men, faktum är att dagens domare var riktig bra så det var säkert rätt. Jag måste erkänna att jag var inte särskilt orolig, för 4-5 är en av vår starkare grenar och så även denna gång. Midsommarkransen fick visserligen igång ett ganska bra rull men vi höll dem på avstånd! Bra jobbat tjejer.

Inga mål i andra perioden. I tredje period vill båda lagen ha till en förändring och i samma stund säger båda lagen till om time-out. Midsommarkransen var lite snabbare så det blev deras som räknades! Vad jag minns gjorde vi ingen större förändring men vi fick andas och det var kanske det som var AK’s tanke.

Det var med facit i hand helt rätt för två minuter senare kliver Kattis helt på egen hand in i mitten, dribblar av ett par spelare och stänker dit 2-2. Strålande, där har vi en poäng och Kattis har otippat nog bytt ut sin målgest ”Periskopet” mot ”Sälen” – Såååå underbart!

Nu gällde det att hålla den poängen! Och det gör vi! Fytt-i-rackarns vad skönt att ta den med sig hem!

Vi gör egentligen inte någon säskilt bra match… Väldigt många (läs ”nästan alla”) gör väldigt många dåliga passningar. Jag säger bara ”Lille” – hon hade att göra idag och gör det sååååå bra, i vanlig ordning. Framförallt nackar hon med oss och gör oss uppmärksamma på spelare vi missar och det känns toppen att veta att vi har de ögonen med oss. Vi har också en väldig tur över att Midsommarkransen inte lyckades med några direktskott. Då hade vi nog varit rätt rökta…

Midsommarkransen var bättre än oss, det var ingen tvekan om det men vi höll dem stången och jag är väldigt nöjd över det. Det som jag tycker var det absolut bästa var att vi alla jobbade hem och försökte hjälpa varandra när vi slagit de där usla passningarna eller tappat bollen på andra sätt. DET, ska vi ta med oss från den här matchen!

Många gånger fokuserade vi allt för länge på det dåliga passningarna, de individuellt dåliga bytena. Det måste vi träna på – målbildsträning tjejer, det ska bli mer av det!

Nåt annat vi ska ta med oss är att vi hade minst 14 pers i publiken idag och det var riktigt roligt!! Tack till er som kom och tack för peppningen!!

Idag går ett stort tack till Kim och Maria som tar hand som seket! Och framförallt Kim’s besked om att komma tillbaka till oss nästa säsong! Vi behöver ditt målskytte!

Kattis, du får glimmer även denna match. Så många bra och lyckade dribblingar var det länge sen du gjorde – verkligen bra. Jättekul att du fick sätta dit den också! Och Lille, det börjar bli tjatigt men du är sååå duktig och vi är så glada över att vi tack vare dig har sån bra målskillnad. Tänk om vi andra kunde sätta våra chanser…

Så där ja, det var den säsongen. Tyvärr slog vi inte Örby :) men vi höll oss i alla fall kvar i trean… Framförallt ser det väldigt bra ut för nästa säsong. Det ska bli fantastiskt roligt. Vi avslutar denna med fest på fredag, SM-resa i april och turnering i början av maj. Så vi har mycket roligt kvar den här säsongen! Försök fortsätta komma upp på träningarna så kan vi ha det riktigt kul! Hur svårt kan det va??

Fuck off, nu kör vi! All in!

Gamska länge har jag tänkt på att det blir som en pool när jag duschar. Det samlas mer och mer vatten och det tar längre och längre tid innan det har runnit ut… Jag är inte dum, jag fattar vad jag kommer att ställas inför…

Jag försökte först undvika aktionen lite fint med avloppsrensningspulver och hett vatten… säker 10 gånger men det ville inte ge med sig…

Så idag åkte den på, römockarkepsen. Utrustade med diskhandskar och en blompinne… (hade inget annat…) Så ner under badkaret och ja… jag kanske kan skippa detaljerna, ni fattar…

Men nu rinner det på fint! Hur svårt kan det va?

”Ikväll får du löjromstoast till förrätt, vad vill du ha sen?”

Holy macaroni, vad svarar man på det? Jag skrev ”Oxfilé och potatisgratäng” men så fort jag hade skickat iväg det ångrade jag mig och tänkte att ”det där lät det”… Så jag skyndade mig att skicka  ett till. ”Men det går bra med blupping också!” Tyvärr visste inte min vän att blupping betyder blodpudding, så det blev inte så roligt som jag hade tänkt mig… Hur svårt kan det va? Det blev löjromstoast, färsk lax från Melanders med stuvad spenat och chokladtårta :) Sååå gott! Jag blir än mer bortskämd än jag redan var… hur ska det här sluta?

Det blev ingen sovmorgon på lördan… Med sånt fantastiskt väder bestämde vi oss för att åka skidor. Vi drog norrut, mot Borlänge och Romme. Solen sken hela dan, +2 i dalen och -3 på toppen, en hamburgertallrik och en öl till lunchen. Skjuts hem till Melodifestivalen som kantades med ost, vin, kex, nötter och massa annat gott. Hur bra får man ha det? Sen somnade vi ovaggade i soffan till omröstningen :)

Söndagen bjöd på sovmorgon! Och då vaknar jag 7.30… Klarvaken… 08.00 gick jag upp och började städa och plocka innan det var dags för nästa event! Jag och tre vänner slöt upp på  Scandic Hasselbacken för burnch! Hur gott var inte det? Och hur mätta blev vi inte? Lite stressade sprang vi över till cirkus 14.59. 15.oo skulle Mia SKärlinge dra igång sin show!

Vi hade fått bra platser och mörkret släktes. En cellist inleder med… Ave Maria… Herrgud, var skulle detta ta vägen. Jag trodde det skulle bli asgarv från början till slut. Mia har en tung bakgrund som hon delar med sig av på ett lättsamt sätt. En tragisk barndom av fetma, viljan att passa in, vara som alla andra, våldtäkt och en far med alkoholproblem.

Mia blandade upp showen med sång. Första låten var en låt av ”Säkert”, en av mina favvoartister. Och den följa av flera bra valda låtar. Att hon kunde sjunga också hade ingen av oss någon aning om men det lät helt fantastiskt!

Efter pausen gick hon vidare in på nästa del av hennes liv. Att skaffa barn, graviditeten och förlossningen. Jag som är lite rädd för förlossningar brukar inte gilla att höra om detaljerna men när Mia berättar skrattade jag så jag höll på att dö… Ni som känner mig kan nog föreställa er hur det lät och hur mycket mascara jag hade kvar efter den delen av showen…

Det var ytterligare en fantastikt dag och helg  i mitt liv!

PS. För att det här ska låta lite mer troligt måste jag också påpeka att jag åkte hem efter showen, bara för att byta om och åka och spela två innebandymatcher, i fall det var någon som undrade… (En vinst och en förlust by the way)

Jag hade laddat för den här matchen, ätit och sovit och målat naglarna matchande röda till stället. Vissa gör sig fina till fest, andra till match :)

Vi hade väldigt gott om tid till uppvärmning och det kändes riktigt bra när domarna blåste igång matchen.

Vi började stabilt och bra. Vi rullade bollen och hade ett stabilt försvar. Redan efter 5 min drabbas Nacka av en utvisning och vi kliver in för Power Play. Nacka håller en stor box och vi får inte ner bollen mot mål, inte ens ner i hörnet mer än en gång. Inget mål den gången.

Dessvärre lyckas istället Nacka slå in bollen efter 6 minuter men vi hänger inte läpp för det. Vi kämpar på och efter 15 minuter gör Kattis ett snabbt frislag till Millan som stänker dit 1-1! Ett resultat vi går till vila med.

Efter 12 min in i andra period, just när vi är som mest i kaos tar Nacka time out. För vår del kunde den inte ha kommit mer lägligt :) De får tydliga instruktioner om att pressa högre och skjuta utifrån, vilket de också gör. Innan vi har hunnit ställa om till det har Nacka skjutit in 2-1.

Efter 12 min in i tredje period lyckas en Nackaspelare ta sig förbi Millan, genom att tackla ner henne och sen klämma i en backhand rätt i krysset. Lille hade inte en chans…

När det är tre minuter kvar av sista period tar vi time out. Vi kastar in Power Play uppställningen men det hjälper inte… Vi lyckas inte åstadkomma någonting. Matchen slutar 3-1 och Lille blir utvald till matchens lirare i vårt lag! De kunde inte ha gjort ett bättre val. Den här matchen hade hon att göra må jag säga! Hon var mer i luften än på marken. Och ”klistrar” bollen som en i publiken uttryckte det! Underbart!

Det här matchen var vi kort om folk men Kattis svägerska Linn ställer upp och gör en riktigt bra insats. Maria ställer också upp som reserv och får göra ett par riktigt bra inhopp. Stort tack för hjälpen Linn och Maria – välkommen in i matchspelandet!

Så förvirrat som det var så stora delar av matchen var länge sen men det är härligt att se hur vi löser problemen och att vi inte släpper in mål på grund av det.

Lika förvirrat som det var stundtals, lika bra tog vi stundtals hand om bollen. Vi spelade riktigt bra under stora delar och det måste vi ta med oss. Sen var det andra delar som inte var lika bra.

Glimmer går till Kattis som kämpar på ett föredömligt sätt. (tyckte alla utom hn själv) Backarna gör en kanoninsats den här matchen. Chris som många gånger gör såå bra uppspel och Millan som tar hand om bollen i försvaret och Rosanna som trots att hon dagen till ära är döv snackar med oss andra och styr utomordentligt bra. Det kan ju i och för sig ha varit på grund av att hon var döv… hon skrek så hela hallen hörde – det var bara att göra som man blev tillsagd :)

Alla forwards kämpade på riktigt bra. Vi skapade många många målchanser och vi sköt, kanske inte så bra… men dock. Tyvärr räckte det inte hela vägen den här gången men nästa! Hur svårt kan det va?

Såklart att besvikelsen är stor eftersom vi hade chans mot Nacka menvi får kämpa på. Jag tycker i alla fall att vi kämpade bra! Nu har vi bara en match kvar! Där tar vi poäng!! Hur svårt kan det va?

Fuck off nu kör vi! All in!

Igår var jag på date, på gymmet. En spännande upplevelse :) Jag var inte ett dugg inspirerad när vi kom dit men, jag bet ihop. Hur svårt kan det va?

Jag hoppade upp på ett löpband och sprang, i 45 minuter. Med min löpslinga i iPoden körde jag på. Jag kände att jag hade kunnat springa i ytterligare 45 minuter, eller inte… Det var så skönt och faktiskt sååå roligt.

Jag fattar inte att jag inte har kommit iväg på 6 månader… Otroligt. Men, det ska bli ändring på det! Nu är det styrkepass som ska genomföras framöver. World Class Alvik och Vällingby – here I come! Hur svårt kan det va?

Träning 4 dagar i rad nu gör sitt på fötterna så nu är det ett härligt fotbad som hägrar!

Efter frullen idag skulle jag gå ut på en härlig prommenad i solen. Vid 11 klädde jag på mig för att dra iväg. Skulle bara ladda in en bok i iPoden och sen skulle jag dra ut. Jag startar datorn och iTunes och börjar ladda in CD skivor. Under tiden hinner jag klippa ner pelargoniorna, så groddar och vattna orkideerna. När skivorna är inladdade klär jag på mig. Laddar med fleecebrallor och flera lager tröjor, en stor halsduk och mössa. Nu var det bara att starta en bok och dra iväg. Nä men då har inte iPoden synkroniserats så det finns ingen bok i… Hur svårt kan det va?

Tillbaka till datorn, startar iTunes för att synkronisera. Men icke… den hittar inga ”enheter”. Hallå, hur svårt kan det va? Jag letar på nätet, som ska vara såå bra men hittar ingenting… Startar om iTunes och datorn men nix, inga enheter kommer och det går synkronisera. Ingen bok… Jag blir bara varmare och varmare och surare och surare… till slut, två timmar senare, skiter jag i alltihop och sätter på gammal hederlig musik och går….

Efter en och en halv timme i solen, i skogen, på ängen och på isen kommer jag hem, lagom kall och svettig. Åh vad skönt det var! Full av energi igen. Tar en fika – kaffe och mackor och lite vinterstudion var precis vad jag behövde. Borde egentligen åka och handla och dammsuga men… jag sätter mig vid pianot och spelar nån timme, kanske till mina grannars stora förtret :)

Kl 16 tar jag dagens morgondusch :) och klär om för middag hos Katti och Andreas. Fortfarande -12 grader men jag drar på mig ytterbrallor och tar ytterligare en uppfriskande prommenad över till dem.

Det bjöds på lasange och hallontårta. Supersmarrigt! Hela släkten va där så när som på min kusin och hans tjej och min svåger. Vi hade i vanlig ordning riktigt roligt och skrattade jättemycket. Det roligaste var nog att min kusin, som normalt sett bor i USA, var där. Det var många år sen vi sågs men det kändes precis som igår. Det är väl så när man känner varandra.

Tack Katti för middag och en trevlig kväll!

Jag undrar om man någonsin kan få nog av sovmornar? I morgon ska jag ha en riktigt lång sovmorgon. Alla telefoner är utestängda och dörren är låst – försök inte väcka mig :)

Sen ska jag ha en härlig dag har jag tänkt mig! Kanske börja med ett ägg, fortsätta med en löprunda… men det lär vara -15 grader så här kanske jag får tänka om… en skidtur? eller varför inte en tur till gymmet… Om jag hittar dit vill säga, har inte varit där sen innan sommaren, snacka om att jag har chanserat… Kanske skulle jag prova ett nytt gym, WC i Vällingby.

Eller så blir det bara en dag i soffan :) Eller lite spa-aktiviteter. Ja, något trevligt blir det oavsett vad. Känner jag mig själv så lär det senaste locka mest i morgon även om jag är väldigt sugen på gymmet just nu :) Hur svårt kan det va?

Kvällen ska i alla fall avslutas med middag hos syrran. Andreas fyller 8 år! En stor dag för en stor kille! Det ska bli trevligt att träffa släkten!