Hur svårt kan det va?

Nu känns det verkligen att det är sommar. Grillfest på jobbet igår och hos syrran i dag. Det är verkligen underbart att vara ute på kvällarna.

I morgon blir det kortdag och ladda för midsommar. Segling, sol, fågelkvitter, skärgårdsliv, sill, nubbe, dansbana, badtunna och iskallt i vattnet. Precis som det ska! Det kommer att bli fantastiskt!

I morse var jag och signade för ett nytt jobb! Jag kan inte tro att det är sant.

Det känns så himla spännande men oj vad pirrigt. Jag har varit på samma ställe i nästan 10 år så man kan väl tycka att det var på tiden men å andra sidan har jag oerhört trevliga arbetskamrater som har gjort att det har varit värt att ta både med- och motgångar. Och, jag har haft ett roligt jobb. Men jag tror att framtiden ligger online så nu ska jag jobba enbart med webben och det känns oerhört spännande. Jag kommer att lära mig sååå mycket. Och ärligt – hur svårt kan det va?

Att jag kommer att jobba i en grupp på 12 personer som gör samma saker som jag,  gör inte heller saken sämre. Så många att bolla idéer och tankar med känns helt fantastiskt. Att få prova på konsultsidan känns också kul. Jag vet ju hur jag tänker som kund… :)

Men det är ett tag kvar, jag har lite uppsägningstid och semester framför mig innan det är dags. Och det är kanske bra. Jag behöver nog smälta både ett och annat innan jag ger mig in i detta. Det var ju ett tag sen jag bytte jobb sist :)

På väg hem idag kommer två brandbilar med blåljus. De hörs inte… Jag märkte inte den första förrän den var nästan rätt upp i häcken på mig. Vad är det för dåliga sirener? Jag flyttar mig såklart så fort jag kan och den kan köra om. Då kan man börja undra om de äverhuvudtaget har någon gaspedal. Varför gasar de inte på?? Han kanske körde 80. Då kan det inte vara så brådis. Och om det inte är så brådis, varför har han då sirenerna på?

En brandbil kommer sällan ensam så jag höll utkik efter fler. Mycket riktigt, en till kom i sakta lunk längre bak. Inte heller den hördes förrän den, i princip, körde om mig.  Hur svårt kan det va?
Skruva upp volymen!!

Helt ärligt… Jag trodde att de försökte bidra till den allmänna hälsan men icke… Jag äter normalt sett inte på Mc Donalds men ibland ger jag med mig på grund av trevligt sällskap. Jag försöker ta det nyttigaste som går och det är inte alltid man vill äta sallad. Så jag brukar ta Mc Feast fullkorn eftersom jag inte vill äta vitt bröd.

Döm av min förvåning när jag idag får veta att de har tagit bort den ur menyn… Hur tänkte de där? Visst den kanske inte säljer, det kan jag förstå men att ett sånt företag helt (upplever jag det som) drar sig ur debatten om hälsa är under all kritik. Det var väl med den hamburgaren de försökte delta i debatten?

Nu kommer det att dröja länge tills jag går dit igen… Det finns andra som gör mycket bättre sallader. Hur svårt kan det va?

Sociala medier stod på agendan
Jag fick några bra tips men dessvärre var den på en väldigt grundläggan nivå där flera av deltagarna aldrig varit inne på Facebook… Jag hade gärna velat ha lite mer handfasta tips, på vad man ska tänka på, vilka inställningar man ska gå igenom osv, men inget sånt kom upp. (Ja, jag frågade och det var inte tanken…)

Det är ändå väldigt roligt att komma iväg och träffa nya personer och diskutera spännande ämnen, det ger energi. Det kom upp väldigt många bra och matnyttiga frågor och det var nog det som gjorde att kursen blev helt ok.

Confex som kursanordnare
Att de inte lär sig vad man ska ha för sötsaker på katedrala försläsningar… Hallå, hårda karamellerna… i oranga eller limegröna papper. Då tror man givetvis att det är med apelsin respektive limesmak… icke… båda var lakrits…Varför tar man inte fram karameller i icke prassligt papper som symboliserar den smak de innehåller? Varför måste det vara hårda karameller? Som folk tuggar på så det smaskas i hela rummet… Mycket irriterande. Inte nog med det… Sen börjar det rassla på bakersta raden… Då har man tagit fram en hög smal glasbehållare med små tuggkarameller i. Till råga på allt så skickas glasbehållaren runt i hela rummet, så att ALLA kan bidra till rasslandet… På min rad stannade den. Tack och lov var det fler som noterat det irriterande ljudet :) Varför glas och varför höga? Inte särskilt hygieniskt med tanke på att man måste hälla ut karamellerna (som inte hade papper) vilket gör att det kanske kommer fler än man tänkt sig och då häller tillbaka dem i behållaren…

Mat och fika är också viktigt :)
Lunchen var mycket god! Jag åt flundra, potatismos och sallad. Det serverades även kalv, tillsammans med en kroppkaka (potatis med kött i). Spännade blandning av kött och kött.

På trefikat hade ett digert fikabord dukats upp både med frukt, nötter, kakor och plättar… så där hämtade de igen, och trivselfaktorn var på topp!

med lust och fägring stor. Nu nalkas ljuva sommarn då gräs och gröda gror. (De måste mena balkonglådor och squash…)

Idag har jag varit på skolavslutning i Vällingbyskolan. Andreas gick ur förskoleklass. Solen strålade, fåglarna kvittrade. Pojkarna i fina skjortor och flickorna i små sommarklänningar. Föräldrarna bar på syrener och paket till fröknarna och kören sjöng sommarlåtar, med ett inslag från förskoleklasserna. Andreas stod klämde i i sången och det lät fantastiskt bra. Allt var precis som det ska på avslutningen. Det är så man blir tårögd.

Efter musikuppträdandet på skolgården gick vi in i klassrummet. Där presenterade fröken vad som stod på programmet och vilka sånger som skulle sjungas. En låt glömde fröken namnet på men Andreas var snabb att fylla i – han är inte blyg han inte :) Även här klämde han i precis lagom mycket och kunde alla sånger. Jätteroligt att se och höra. Och han har blivit så stor! 7 år och bland de längsta i klassen. En riktigt liten kille, inte den där lillplutten längre. Det är roligt att följa!

Andreas första avslutning

Sånger i klassrummet

Vi hade ledigt i fredags, eftersom nationaldagen inföll på en söndag. Det var otroligt skönt att få en långhelg igen! Man behöver det nu när det är så fint väder och framför allt med tanke på att det tydligen ska bli lite svalare och lite sämre framöver. Typiskt att det verkar som att det ska bli regn på ons, när jag ska på avslutning på dan och på kvällen springa Blodomloppet…

Jag har varit på landet fre-sön. Vi har varit ute och dragit mer strömming så nu är frysen full! Såå härligt. Sen har vi bara tagit det lungt. Lite trädgårdsarbete och en räddningsaktion!!

När vi sitter lungt och stilla på altan hör jag plötslit pappa ropa med lite panik i rösten – Jenni, kom! Det ligger något djur och simmar i vattentunnan… Åh nej… vad gör vi? Ta fiskhoven. Nä, måste jag, säger pappa. Kan jag inte hälla ut honom och vattnet? Jo bra, gör det!

Det visade sig att det var en ekorre som har hoppat upp på taket till vedboden och sen ramlat ner i stuprännan och fått en riktig rutchbanefärd, rätt ner i vattentunnan. Han kämpade för sitt liv i tunnan tills vi hällde ut honom. Sen låg han och flämtade, länge länge. Undra hur länge han hade försökt ta sig upp…

Jag tittade till honom då och då. Efter ett tag flyttade den in sig lite längre in under buskbladen. Överlevnadsinstikt för att inte bli uppäten antar jag. Jag la lite ormbunksblad brevid för att skydda honom ytterligare. Jag hämtade lite hackad mandel… undra om de äter det… och lite färskt vatten i en äggkopp… Jag försökte få i honom lite vatten och mandel och jag tror det gick.

Nästa gång jag kom ut hade han petat i sig mandel och blivit lite piggare. Han rullade runt och jag tänkte att han torkade sig. Men huvudet var tungt och han kunde inte riktigt lyfta det mer än en liten stund i taget. Till slut drog han sig ut mot gången och var på väg att ramla ner ett 3 dm’s fall. Jag tog emot honom med en planka :) Så kom han ner på marken. Jag satt där och försökte få i honom lite mer mandel och vatten men till sist drog han ett sista andetag och somnade in med nosen i den hackade mandeln. En sämre död kan han säkert ha haft. Nu ligger den stackaren begraven bakom min stuga.

Vad synd… tänk vad kul om han hade klarat sig. Undra om man skulle ha gjort på annat sätt? Jag kanske skulle ha lagt honom i en handduk så han torkade fortare… eller var han helt utmattad redan?

Min kollega putsar väldigt ofta fönster… känns det som… Till saken hör att hon även hjälper sin mamma men hon säger väldigt ofta (uppfattar jag det som men det är nog inte sant) att hon ska tvätta fönster… Jag får lite ångest av det där… Mina fönster har blivit tvättade två gånger sen jag flyttade in… 2003… oops.

Idag frågade jag henne hur skjutton gör man? Varmt vatten, diskmedel, trasa, skrapa och en torr handduk var husmorstipset. Jag tänkte i vanlig ordning, hur svårt kan det va?

Så tog jag mod till mig och fyllde en hink och satte igång. Det blev så bra! Så nu har jag tvättat alla fönster utom det i sovrummet… där har jag gardiner :) Men jag ska ta det och badrumsfönstret en annan dag…

Shit vad nöjd jag är. OK det blev inte perfekt men det är STOR skillnad och inte alls många ränder. Känns skönt, nu kan jag det också :)

Och du, det var inte så svårt!

Vi hade bestämt sen ett tag tillbaka att vi skulle gå ut och käka och snacka, efter att vi fått reda på nya organisationen. Sagt och gjort det gjorde vi idag. Fantastiskt trevligt!

Vi var på ett Sushiställe i Hammarby Sjöstad. Supergott! Vilken härlig stadsdel det är! Jag har verkligen bara sett några få delar och då främst genom bilrutan. Nu fick vi uppleva den här delen som är som en egen liten stad. Efter middagen tog vi en prommenad längs vattnet. Och avslutade med en kaffe på ”Göteborg”. Att vi inte gör sånt här oftare… Det var verkligen både roligt och trevligt. Tack tjejer för en härlig kväll!