Semsterpanik

Jul 18
2011

Jag är en sån som vill planera… jag har inte planerat något mer än seglingen med tjejerna i år… ”Jag tar det som det kommer” – tjena… jag gillar inte det. Jag vill veta vad som ska hända… hur svårt kan det va?

Jag kom hem från seglingen en torsdag kväll. Föll helt död ner i soffan så den dagen räknades inte. På fredag pysslade jag hemma och tog det lugnt fram tills min kille kom. Vi gjorde inget särskilt utan käkade och mös i allmänhet.

Lördag. Lite halvdant väder. Ingen större fara  på panikfronten men lite konstigt kändes det att vara i stan på semestern. Vi bestämde oss för en utflykt till Skokloster. Vi gick på visningen, käkade lunch och strosade runt en stund innan vi begav oss vidare. Till Sigtuna. Även där strosade vi runt i solen och avslutde på ”Våfflan” med en bägare glass och njöt till genrepen av kvällens spelning. Middag intogs hemma i all enkelhet. En supertrevlig och mysig dag.

Söndag… nu börjar paniken komma. Jag känner att jag är på fel plats.Det känns helt fel att vara hemma / i stan när det är semester. Det känns bara som en vanlig helg… Men det var fint väder så vi gick ner till klipporna i Blackan och solade hela dan. Eller nja, vi fick leta upp lä en gång men det var nog bra med platsbyte och variation. Sen fikade vi lite mer, det är vi bra på… och sen blev det bad. Underbart skön temperatur i Mälaren just nu!

Vi gick hem vid 16 och köpte med lite kyckling. Det var vid middagen jag först kom på vad felet var… att jag var i stan på semestern. Jag började längta ut till landet något helt otroligt. Men jag drog inte den kvällen :) Nej, i stället tog vi ”snöret” till Vällingby och tittade på Parkteatern. Det var bättre än sist men lite konstigt och osammanhängande. Man skulle ha lyssnat mer på texterna men jag var inte alls fokuserad. Det var dramatiserade dikter av Kristina Lugn och musik av Allan Edwall.

Måndag. Jag kunde inte komma iväg fort nog i morse… det blev 12.30… fast vi gått upp 9… vad hände? Jo jag skulle köpa biljett till en teater vi ska se på ons. Allt gick såklart långsamt, nätet, betalningen, Ticnet, skrivaren, ja ni vet. Hur svårt kan det va?

Men nu är jag här. Ligger i min stuga och klockan är 00.37. Jag borde sova. Vill bara skriva. Jag har planer och jag är så nöjd över det. Har plockat blåbär i dag, säkert två och en halv liter. Och det ska bli mer!

I morgon sticker vi ut och seglar. Mamma, pappa och jag. Det ska faktiskt bli jättetrevligt. Det ska bli jättefint väder. Vi stannar till ons, då kommer vi hem till middag och teater! En härlig plan. Jag hoppas på fler sånna! Hur svårt kan det va?

Leave a Reply

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu