Hur svårt kan det va?

Märkliga upplevelser i fjällen 100401

Resan
Vi kom i väg på hyfsat utsatt tid i morse och resan gick fantastiskt bra. Andreas som är van vid att man stannar på snabbmatsställen på fjällenresor var hungrig, på mat, redan 9.30 :)  och hade inte tackat nej till ett McD-stopp :) Det blev en macka och dricka och en kaka…

Vi kom till Sala… där kom en rondell… vad hände? Anita (GPS:en) fick spel, kartan var upp och ner och plötsligt var vi inte längre på väg 70 utan på någon ännu mindre väg med tre siffror… Efter att vi hade vänt ett par gånger var vi åter på språret. Anita visade dock fortfarande att vi körde mitt ute i åkern… Hur svårt kan det va?

Vi kom fram vid 10.15, hämtade förbokade skidor och liftkort. Allt gick strålande! Och så… började det regna… har aldrig varit med om något liknande. Värsta skuren. Men vi åkte, upp och ner i backarna. Trot eller ej men humöret var på topp på alla tre, hela dan. Det berodde nog mest på att Katti var så positiv.

Väder och vind
Regnet kom och gick. Men det gick bra att åka ändå. Backarna var förvånandsvärt bra! Det blev mer och mer dimma och vi såg inget alls. Men vi körde på fram till lunch. Dyngsura kom vi i restaurangen och lika blöta var vi när vi lämnade den. Vi gick in på toan för att göra det vi skulle… och torka kläderna lite. Rumpan hade fått sig en köldknäpp så den fick en omgång i handtorken, tillsammans med mössan och vantarna. Tur att ingen kom in just då…

På eftermiddagen sprack det upp och blev helt fantastiskt. Katti och jag fick en timme själva när Andreas fick sin privatlektion. Det var en toppentimme för alla tre. Katti och jag dundrade ner i alla svarta backarna… som mest var lite ljusgrå…

Active Stay – hotel

Vi hade sett bilder på nätet, utifrån. Där hade man lyckats dölja omgivningarna… dvs en  mack, ett skrotlager, en industribyggnad och vägen. På nätet fanns inga bilder av rummet och det förstår jag också, så här i efterhand. Men med tanke på priset så får man kanske inte vänta sig så mycket…

Middag
Det fanns Tacobuffé på hotellet men med tanke på hur standarden är på allt annat valde vi att inte äta den. Vi tog oss in till stan och valde ett Thai + Sushiställe… Konstig kombination… Det var gott men vi blev tyvärr inte mätta…

Personalen
Det par som mötte oss i receptionen/baren/restaurangen var så himla glada och trevliga… det visade sig att det var de två som skötte hela stället. Det bytte bra keps och vips så var de bar och serveringspersonal :) Undra vem som lagade maten…

Det har varit en toppendag! Verkligen. I morgon ska vi ta lektioner, alla tre. Katti och jag tar en och Andreas får en egen. Det ska bli såå himla roligt.

Och vi känner oss inte särskilt aprillurade heller, även om vi inte kunde tro att det var sant när det regnade i backen…

Vaknade tidigt i morse med såå ont i halsen… typiskt. Vi som ska åka skidor i helgen… Pratade med syrran igår och hon hade också ont i halsen… Nu har vi båda tryckt i oss pilerutter, citron, vitlök, vitaminer och te och nu håller vi tummarna för att det är borta till i morgon bitti… hur svårt kan det va?

Jag är packad och klar :). Och då menar jag att kläderna ligger i väskan, inget annat :) Har vattnat blommorna och allt man ska göra innan man reser bort :) Man måste väl inte städa?

Vilken (ursäkta språket) djävla tur!

Jag hade blivit förbannad om Thomas Johansson hade vunnit. Visst, han tog sig till final på samma villkor som alla andra men Armand och Louise har imponerat såå under hela serien så det kändes så snopet att Louise inte tog sig till final.

Jag fällde nästan en tår när Louise inte fick ner sin puls… det känns såå orättvist, men hon hade rätt. ”Alla har sina problem…” Alla utom Armand. Fullt frisk och så in i bengen vältränad. En fantastiskt värdig vinnare. Jag har helt klart fått en ny idol! Och ny inspiration. Nu ska jag börja mäta hur lång tid det tar för mig att få ner min puls på samma sätt som de gjorde i andra finaltävlingen. Mycket intressant om ni frågar mig!

Stort grattis Armand, det var du värd!

Svaret kom i Mitt i Bromma, som jag trodde!

Kan säga att det var nog det mest oväntade… en nyårsraket… hur gick det till?

Åh vad jag älskar lov!

Inte bara för att jag får vara ledig ett par dagar men att alla barn är lediga och att deras föräldrar således inte trängs med mig på vägarna på mornarna! När det är lov av något slag tar det mig 10 min att åka till jobbet! Till skillnad från vanliga dagar då det tar runt 30 min. Billigare bli det inte :)

Det konstiga var att det var bara lite mindre trafik på vägen hem. Har de inte rest bort? Tar de bara sovmorgon? Är de i stan hela dan och åker ändå hem samtidigt som mig? Det hade jag inte räknat med :)

Det är verkligen en bra idé att kommunen har delat upp loven, så att några skolor har lov denna vecka och några nästa. Det ser ljust ut för trafiken och det blir sovmorgon hela veckan!! Tjohoo!!

Men jag ska också ha lite påsklov. I år är jag helt ledig (utan att ta semester) på Skärtorsdagen, vilket inte hör till vanligheten. Jag ska åka till Romme med syrran och hennes son. Det ska verkligen bli härligt att få spänna på sig pjäxorna igen. Vi åker tidigt på torsdag morgon så det är kanske dags att börja tvätta. Men jag är ju proffspackare så det behöver jag inte fundera på förrän på onsdag, men det kan ju vara bra om kläderna är torra då…

Vad ska det vara bra för?

Kan vi inte bara skjuta på tiden en halvtimme så får det vara bra sen? Jag är rätt säker på att både grillen och trädgårdsmöblerna åker in och ut när det är dags… Jag (och många med mig) var uppe 07.00 i morse… alltså 06.00… det är inte humant, på en söndag, för en person utan barn. Nu har jag redan somnat i soffan en gång… och klockan är inte ens 22…

En lite rackare sitter på min ena axel och säger ”Men gå och lägg dig – hur svårt kan det va?” men på den andra axel sitter en som säger ”Bit ihop – du vill ju se Johan Falk”. Vilka i-landsproblem man ställs inför…

Tre brandbilar, en polisbil och en ambulans står plötsligt på gatan utanför mig. Snabbt samlas också grannarna i en lite klunga för att se och höra vad som hänt… Jag är ju också lite nyfiken av mig så helst hade jag velat spatsera förbi men jag nöjde mig med att stå i fönstret och smygkika och fota… Antagligen får jag läsa om vad som hänt i nästa nummer av  Mitt i Bromma.

Dramatik i Blackeberg

Då var den avklarad – känns skönt.

Vi kommer till samling kl 08.00 (07.00 enligt sommartiden). I vanlig ordning är det två som har hoppat av kvällen innan… Fa-an vad trött man blir på det.  Då är vi 9… Visst det var okristligt tidigt men klockan var lika mycket, eller lite, för oss andra. Och sommartid, hur svårt kan det va…. ställ fram utemöblerna  elller grillen eller vad du vill men ställ för i h…. inte tillbaka klockan… Det finns ett par informationskanaler att välja bland om man är osäker… Så var vi 8…

Ytterligare en var försenad, var tvungen att lämna av en man och ett barn på vårdcentralen men hon kom till start så det var lungt. Och det kan man ju verkligen inte haft med i beräkningen. Vi är bara otroligt glada över att hon kom, det hade inte varit konstigt om hon hade velat stanna hos sin dotter, om det var hon som var sjuk… det kan ha varit någon annan. Hörde något om en krasslig systerson också så det fanns fler vuxna i sällskapet som tur var.

Vår fd tränare och numera målvakt hade inte tänkt att spela, då hon nyligen har kommit tillbaka till träningen, men hon var snäll nog att sticka hem och hämta grejer, så hon ställde upp som utespelare. Så var vi 9 igen – Tack för det.

Jag tycker att vi stundtals glimmrade till men väldigt många gånger var det total katastrof. Vad hände? Hur svårt kan det va? Vi tappade markering, positioner, bollen, klubban… fanns det något mer tappade vi väl även det. Men jag tycker att vi höll i alla fall humöret uppe ganska bra. Några gick ner sig men jag tycker inte att det påverkade oss andra, eller i alla fall inte mig… Det hade kunnat sett mycket värre ut…. Been there, done that…

Nu är det träning som gäller. I år ska jag göra en riktigt bra försäsong. Jag ska vara sååå laddad när hösten kommer. Nu ska jag boka in PT’n igen för att köra explosivitet och snabbhet. Nu kan jag pyssla ordentligt med mitt xls-ark och statistik över träningen. Reps, puls, löpsträckor och vikter… Jag älskar att skriva in, fylla på och planera mina träningspass :)

Jag håller den vid liv…

Ungefär som en surdeg… Idag har jag blandat upp riset med mer grönsaker. Ärtor, paprika, lök och broccoli. Kycklingen har jag dock tagit ny från frysen. Idag har ugnen dessutom en funktion. Den värmer de nya grönsakerna och bakar färdigt kycklingen. ”Gott”, som de säger i Halv åtta hos mig. Det blir en ”jävla trevlig” paella idag.

Jag tror inte det blir fler livsuppehållande försök för den här paellan…