Hur svårt kan det va?

För tre veckor sen gjorde vi ett packjobb med laget. Jag var hundvakt vid tidpunkten och hade således hunden med. Till honom hade jag en Tupperwareburk för vatten. När vi var klara hällde jag ut vattnet i handfatet på toan och ställde den på kanten medans jag tvättade händerna. Självklart glömmer jag burken… Jag mailar kontaktpersonen och gör vad jag kan för att få den tillbaka. Men inget resultat… De burkarna är ju inte gratis precis. Varför tog jag inte en gammal glassburk, som inte kostar 250:- Det kan man verkligen fråga sig… Det är inte alltid man glimmrar till…

Idag var vi där i arbetsärende och jag frågade om vi kunde kolla efter skålen. Vi letade på några ställen och till sist på den toa jag hade glömt den… Hur stor är chansen att den är kvar där?? 100% visade det sig. Burken är nu på sin plats i skåpet :)

För alla er som har följt bloggen och läst om ”spadeländet” under den spännande kategorin ”Väder och vind” vet att jag har sökt med ljus och lykta efter min lilla röda spade från 70-talet. Jag har bett min pappa leta efter den i garaget men han har inte hittat den. Jag har letat hos mig men det slutade med att jag fick köpa en ny. 400:- fattigare är jag nu ägare av en jättefin spade… som jag inte har använt en enda gång…

I helgen var jag hemma hos mamma och pappa och fick för mig att jag skulle kolla en sista gång efter spaden… Det tog 1 min så hade jag hittat både min och pappas spade… Pappa hade lagt upp den i taket, (jättebra ställe)… men bara letat på golvet…

Ja ni killar… ytterligare ett fall av dåliga letkunskaper… Hur svårt kan det va?

Helt ärligt har kommunen plockat bort alla papperskorgar?

Jag plockar alltid upp efter den hunden när det hamnar på ställen som syns. I skogen brukar jag skyffla det under en gran eller täcka över det, så det inte syns. Det känns mest miljövänligt. Bättre än att använda en plastpåse, slänga i en soptunna som någon kommer och tömmer via ett bensindrivet fordon.

Men alla resonerar inte som jag… det ligger SÅ många högar på snön nu och det är SÅ äckligt. Det som göms i snö vet ni… det gäller även ”hund-tvåor”…

I vasastan är det någon som sätter ut små vimplar i högarna. Det är rätt kul. Jag kommer inte ihåg vad det står på dem men säkert ”Akta mig” eller nåt liknande. (är det någon som vet?)

Ta ansvar, se till och plocka upp efter din hund. Men ibland förstår jag… Idag gjorde hunden ”tvåan” i skogen, på snön, precis brevid den lilla stig som väldigt många går på, så det gick inte att skyffla undan… Såklart plockar jag upp det. Sen gick jag säkert 20 minuter innan jag hittar en papperskorg att slänga ”tvåan” i… När jag väl hittar en papperskorg är den såklart proppfull och sen ser jag ytterligare en 30 m längre fram…

Helt ärligt, hur svårt kan det va? De kan väl placera ut några till längs den väg de ändå kör när de ska tömma. Varför inte ha en åtminstone vid varannan parkbänk? Var ska pensionärerna annars slänga sina tuggummin? Där de brukar? Nä, det är inte så trevligt att ha hela undersidan av bänken full med tugg…

Det är förvånansvärt många som inte vet att man går till vänster…Pensionärer som har levt i 70 år borde väl veta? När jag är ute med hunden och möter andra människor kallar jag in hunden och låter honom gå nära mig på väster sida. Såklart håller jag mig själv till vänster. Hunden har man till väster för att den ska vara längst ifrån yttre hot, dvs andra människor eller hundar. Ändå lyckas personer komma förbi på min västra sida, de pulsar genom snön fast det finns gott om plats på gångvägen, och de hamnar närmast hunden, som väldigt ofta lyfter nosen och luktar på dem… Varför ska de envisas med att hålla till höger? Tror de att de är fordon? Hur svårt kan det va?

Jag har tagit ledigt idag på eftermiddagen och i morgon! Såå skönt att få en långhelg och bara va. Jag ska städa, vara ute, manikyra och pedikyra. Det ska bli härligt.

Har just varit ute på en prommis 1,40 min. Skönt men vad blåsigt. Tur att man har luva. Hade först tänkt att ta en sväng längs vattnet men det var bara att glömma, där blåser det ju som värst. Så in i skogen. Där var det lite lugnare, tills jag kom ut på öppna fält. Där snöade det, som en kollega uttrycker det, i sidled.

Nu är det kaffe, fullkornsbullar, soffan och tv:n. Skulle kolla på en film men… det var så länge sen så det tog 30 min att få igång den, bara för att inse att skivan var trasig… Men inte deppa för det, det är sökert någon härlig svartvit dokumentär på SVT1 eller nåt…

Träning i kväll. Jag är så i valet och kvalet om hunden ska få hänga med eller stanna hemma… Det blir en joggingtur och 1.30 i bilen om han ska med. Frågan är vad som är bäst… är det för kallt i bilen tro? Han har det nog bätte hemma, han har ju bara varit ensam ett par timmar på morgonen idag. Jag vill ju inte att han ska frysa ihjäl..

… och jag har heller inte så dåliga kläder.

Men vad svårt det är att välja rätt. I morse var det -8 grader. Då tog jag underställ, fleecebyxor och vindbyxor… Kände mig som en Michelinguppe och var helt svettig efter prommenaden. På eftermiddagen var det -6 och jag valde bort underställt – bra val, det blev perfa.

Häromdan när jag skulle ut regnade det. Överdragsbrallor: på. Precis när jag kom ut… slutade det regna… typiskt, svettig igen…

Men, det är bättre än att frysa. Jag tänker på den tjej jag hörde om på radio, den där måndagen då det var -22 grader i Stockholm. En person rapporterade om en tjej som står och väntar på bussen i kjol och tunnstrumpbyxor… ärligt talat, hur svårt kan det va? Jag hoppas att hon var dj…ligt snygg.

Het otroligt men hunden är lika morgontrött som jag. Han rörde sig inte ur fläcken i morsen 6.40, när jag fick upp. 6.50 fick jag ropa på honom att hänga med ut… DET har jag aldrig varit med om. Tidigare hundar har stått vid dörren innan jag ens kommit ur täcket.

Han har en rätt lång startsträcka också har jag märkt, han kom inte igång på promenaden ordentligt förän 7,20. Men då fick han å andra sidan ordentlig fart. Jag tror han attackerade varenda pinne i hela skogen.

Vilken härlig start det är på morgonen med en timmes prommenad. Snacka om att man vaknar. Det gäller bara att komma ur sängen, men gör man väl det så!

Nu ligger han hemma och sover, det verkar vara det han gillar bäst!

Det är så tungt att ta sig ut när det är grått och trist. Men vad skönt det är när man väl är ute. Jag har Dino i en vecka framöver, då familjen är på sportlov.

Vi har varit ute på vår första prommis. En timme i snöblandat regn. Och inte är man van att klä sig för pulsprommenader heller. I morgon ska jag ha en bättre strategi.

Vad härligt det är ändå att vara ute i skogen, det var bara jag, Dino, träden och snöblandat regn. Låter inte så kul men det är rätt fridfullt och mysigt. Och vad mysigt det är nu så här när man kommit in igen… med ett glas vin, lite snacks i soffan under en filt!

Dino vilar ut efter prommisen