Hur svårt kan det va?

Det här blev en träningsmatch som verkligen gjorde skäl för sitt namn! Det var träning på hög nivå!!

Vi startade första period lite som vi brukar. Vi hade instruktioner och vi körde på.

I andra halvlek fick min femma i uppdrag att köra helplanspress, något som jag var oerhört nöjd med, främst på grund av att jag har lobbat för det en längre tid. Marre från min kedja fick stärka upp på backen i den andra kedjan medan vi fick konditionsstarka Kim till vår.

Vi pressade och spelade mest anfall i vår kedja men vi fick inte till det riktig. Såhär i efterhand kan jag konstatera att när vi ska pressa blir det lätt en hysteri. En hysteri som vi inte släpper när vi fick tag i bollen, vilket vi ofta fick. Vi stressade på i samma tempo mot mål vilket väldigt ofta inte alls var smart… Vi försökte och försökte att komma på vad vi skulle göra. Vi diskuterade på bänken. Vi skulle försöka att hålla i bollen och spela runt och till slut… i sista period började vi göra det. Vi fick till bra spel och avslut från back! DET är jag mycket nöjd med!

Det är svårt att hinna med att se vad den andra femman gör, trots att vi sitter på bänken och tittar… De hade fått i uppgift att spela 2-2-1 och att toppen då ska styra spelet. Kattis som spelade just topp var oerhört entusiastisk från början och gjorde då av med ganska mycket energi :) Hon fick instruktioner och dämpade sig :) Boxen blev kanske lite större än vad som var tänkt men det blev bättre efter lite coachning!

Otroligt roligt att se att vi spelar med två femmor som har helt olika instruktioner och att vi lyckas med det! Och att vår coach AK vågar testa och att hon låter oss jobba på trots att vi inte gör det helt bra. Det är precis det vi behöver. Så himla kul!

Matchen slutade 4-3 och bland målgörare och assisterande såg vi Kim x2, Kattis, Mia, Monc och mig själv!

Härligt jobb tjejer – nu kör vi på! Örby står som första motståndet i serien och det ska bli väldigt spännande!

Fuck off nu kör vi! All in!

//Jenni #4, lagkapten

Det senaste två seglingarna blåste det inte ett smack… 20.30 blåses tävlingen av och det inträffade båda gångerna – ingen kom i mål och alla fick 8 p. Men idag var det annorlunda!

Det blåste så pass att vi i god tid, för en gångs skull, hann ut och kolla hur vinden egentligen var och välja segel efter det. Vi tog vårt favvo – det största vi har! Det fick bära eller brista!

Det bor – oj vad det bor. Vi tyckte att vi skulle köra motsols och för en gångs skull tyckte alla andra också det :) Tur för oss för de andra burkar ha rätt :)

Vi körde fram och tillbaka runt mållinjen och kom hann testa att ”om vi kom upp till en boj vi sett skulle det vara 1 min kvar till startlinjen” Så var det – det gick riktigt bra. Vi startade kanske 15 sek sent men det kändes bra. Vi sträckte upp till första märket, skotade på så hårt vi orkade och vände ut på kryssbogen.

Slagen satt som en smäck och vi gick inte för långt en enda gång! Med träningsvärk i armar och rygg från gårdagens träning var det lite tufft att styra. Pappa for som en gasell över båten och skotade för allt vad tygen höll. Det var inget lätt jobb idag! Ner mot andra märken var det lite tveksamheter om huruvida vi skulle behöva slå eller om vi skulle greja märket. Pappa klev ut på relingen för att kolla och när han konstaterat att det skulle gå vände han upp för att släppa ut seglen, men… dojjan vände inte med… den satt kvar på relingen för att sen ta en egen väg, rätt ner i vattnet… det var den skon det… och lite mindre last i båten :)

Med pappa ombytt till stövlar gick vi vidare mot tredje märket. Ohlsson och Cumulus var närmast efter men ett par hundra meter efter. Vi kör ett varv till ungefär i samma stil men när vi kommer till andra märket försöker vi inte bara klara märket, vi försöker också hitta en ensam flytande dojja… det lyckades vi inte med men vi klarade märket – det kostar att ligga på topp!

Vi kom till tredje märket 19.28, det betyder att vi har ytterligare ett märke att runda. Normalt sett ”mittmärket” men det har försvunnit så vi tog märke 1 i stället och tror att de vara enligt reglerna :)

Här böjar vi bli lite nervösa. Elan 360 har sin röda genacker fylld, H-båten kommer med spinnacker och Cumulusen kommer närmare och närmare. Vi rundar märket och går mot mål och mot alla andra båtar.  Det gör att vi tappar lite vind när kolosserna kommer men det gick. Vi kämpade ända in i kakelt och var först över mållinjen! Såå fantastiskt roligt!

Återigen har det varit en underbar kväll, sol, vind och vatten! Solnedgång och månsken – är inte det livet så säg :)

Nu väntar vi bara på sammanställningen, och eftersom jag sitter på facit så tror jag, om jag har räknat rätt att vi kommer 2:a på 21 p och H-båten 1:a på 19 pinnar! Shit, jag är nöjd! Hur svårt kan det va?