Hur svårt kan det va?

En underbar kväll mötte oss vid bryggan. I bara linne och tunna byxor förberedde vi vårt nya segel för ett riktigt test.

Vi seglade upp mot starten och testade lite olika vindriktningar och det kändes bra. Vi snurrade runt på startlinjen ett par varv innan klockan slog 19.31 när det var dags för oss att starta. Ytterligare 7 båtar kom till start den här kvällen vilket är fantastiskt kul.

Banan gick moturs och vi sträckte upp mot första märket. Vi gjorde en riktigt bra rundning! Hack i häl kom Sunwind 26:an och på andra benet (vägen upp mot andra märket) kom hon närmare och närmare och var i kapp vid rundningen. Men vad som hände där har jag ingen aning om. Vi skotade hem och drog iväg på kryssbogen medan hon stannande. Undra om de tappade i ankaret…

Vid tredje märket var vi långt ifrån och för en gång skull var det inte bara vi som var tvungna att göra ett extra slag upp till märket. Det märktes tydligt att vårt nya segel var värt sitt pris. Den här gången kunde vi gå lika högt upp i vind som de andra båtarna och det gav resultat.

På andra varvet på väg mot sista märket var vi helt ensamma och insåg att 19.40-regeln beordrade oss att runda det nya mitt-märket. Vi gör det strax efter att de andra varvar sista ordinare märket och vi går ohotade in mot mål som första båt!! Fytt-i-rackarns vad skönt det är med vinst! Faktum är att vi är ett riktigt bra team – pappa och jag! Med ett jättestort leende på läpparna stannade vi med glädje kvar och prickade av de övriga 7 båtarna!

Nu kommer jag att kunna sova gott!!

Vi har en seglats kvar innan sommaren och vi bör nog lägga upp en bra stategi för att kunna försvara den här titeln! Men ärligt… hur svårt kan det va?