Hur svårt kan det va?

Tack för hjälpen pappa!

Min snälla pappa lämnade in min bil för invändig och utvändig tvätt idag. Nu är den såå fin. Den har fått tillbaka den jeansblå färgen igen från att ha varit geggbrun… Den blev jättefin, så skönt att ha fått det gjort.

Pappa och jag bytte bil igår. Han var lite orolig för att köra min Prius, men jag gav tydliga instruktioner så det var inga problem. Det svåraste med att gå från manuell till automat är att man automatiskt kopplar ur och då kan det lätt bli lite ryckigt ;)

Jag satte mig i pappas bil och glömde såklart helt bort att det inte var automat. Fick motorstopp vid första rödlyset :) Men sen har jag kommit ihåg det hela dan!

Jag har väl inte tyckt att pappas bil är så himla gammal men idag upptäckte jag ett hål och undrade för mig själv vad det var… kan det vara något sorts kortläsare man ska stoppa in eller… det var för kasettband…  då insåg jag att bilden är nog betydligt äldre än vad jag trott.

Tack Jessica, för en trevlig dag!

Träffade en gammal kompis från förr idag. Vi har väl inte setts på 15 år, med undantag för en raketfika i julas… Det känns som då, helt otroligt att tiden liksom bara står still ibland. Jag tror vi hann med att behandla de flesta ämnena som vi båda tycker är viktiga. Bio, boende, omorganisationer, jobb, familj, gamla vänner, Facebook, barndomen, pringis. innebandy, basket, parkleken vid Skattis, gamla lärare, Grimstaskolan m. fl.

Vi tog en härlig prommenad runt om i Blackan. Såå härligt. Sen avslutade vi med en fika hos mig. Dessvärre glömde jag såklart att ta fram bullarna i tid men, det finns ju ugn så det löste sig!

Det var så himla trevligt för att det var så enkelt, vi sågs på halva vägen, gick en sväng och fikade lite – hur svårt kan det va? Det behöver inte vara mer märkvärdigt än så.

Ofta känner jag att det är sånt sjå med att ses, det ska planeras länge i förväg och det ska fixas med mat osv. Men det är så vi lever idag. Stressade och ständigt uppbokade. Inget ont om planerade middagar, det är supertrevligt men en sån här enkel söndagseftermiddag är också väldigt trevliga!

Så tack igen för en trevlig dag!

Melodifestivalen 2010

Jag är såå glad för Annas skull, hon gjorde det fantastiskt bra. Way to go. Vilken röst! Och 18 år, hon har hela livet framför sig. Så himla kul att det startar såhär, så tidigt för henne!

Jag har inte sett deltävlingarna, tycker det är rätt tjatigt men finalen såg jag, och det var mest för att jag inte hade något bättre för mig men det är jag glad för nu.

Det har varit så mycket snack om Salem’s låt så jag trodde mycket på den. Jag tycker att det var bra men Annas var snäppet bättre enligt min smak. Salem kommer att göra sig bra i Europa ändå och det är verkligen superkul.

Faktiskt tycker jag det var flera låtar som var bra den här gången så omröstningen blev otroligt spännande. Jag tror att Anna kan göra sig bra i Olso, men det tror jag nästan alltid om Sveriges låtar… och det brukar ju gå sådär :) Men ärligt, hur svårt kan det va? Nu är det dags för Anna att visa att Sverige kan!

Hur gott är det inte med kanelbullar.  Mums, som Maria Montasami… (hur stavar hon det… ) säger. Det blev ett gäng med mandelmassa i också. Dessvärre skiljer de inte sig från de med kanel så det får bli en surprise vilken man får…  Hur spännande blir inte det… ;)

Har njutit av vårsolen idag – jättehärligt. Ska gå på en radhusvisning i morgon. Var där och kollade utanför idag och det ser fint ut. Synd att man inte ser tomten så bra med all snö bara…

Jag vill gärna flytta till något lite större. Helst vill jag ha en tomt men det kändes som att det blir lite för dyrt. Så jag började kolla på lägenheter. Det är ju samma priser… helt galet. Lite billigare avgift kanske och så slipper man yttre underhåll, visst men för samma pengar får man färre rum och mindre yta… Vad trött man blir. Hur svårt kan det va?

Men jag kollar runt lite, så får vi väl se vad det blir i slutändan. Jag tror i alla fall att kanelbullar och radhus är en fantastisk kombination :)

Vad glad man blir när man vaknar till en sån här härlig dag. Sol, inte så kallt och fåglarna kvittrar. Man märker, nu när de är tillbaka, att man har saknat dem! Underbart.

Melodikrysset är löst, damningen är avklarad och nu är det bara en tur med dammsugaren innan det är dags för en prommis. Anledningen till denna städning är att jag troligen kommer att få fikabesök i morgon. En gammal kompis från högstadiet… jag vill inte att dammosaurusarna ska skrämma henne. Får försöka förpassa dem in i dammsugaren.

Börjar också att få lite abstinens efter mina fullkornsvetemjölsbullar, så en tur till affären för att införskaffa jäst lär det nog bli :) Dessutom kan det ju vara trevligt att bjuda på något mer än en slät kopp i morgon… Ska nog vara lite duktig och ta med återvinningsinsamligen också!

Sen blir det nog en tur till mamma och pappa också, en fika på altan är aldrig fel. Tänk om man hade en själv…

Döm av min förvåning när jag kom till Botkyrkahallen och ser att det är dam-match! Balrog-Falun. Jag som trodde jag skulle se Balrog-Täby :) Så kan det gå.

Det var en kul match som slutade 10-4 till Balrog så det blev många mål. Bara det är ju kul! En straff och två power play. Jag gillar när det händer saker. Men vem gör inte det när man kollar på match…

Träffade Stefan också! Han var tränare för Lövet när jag började. För 7 år sen… Tiden går. Jag trodde inte att han kände igen mig men jo då! Han frågade om jag hade hunden kvar… vilket minne, men å andra sidan var det bara jag som hade hund med mig på löprundor och i omklädningsrummet :) Han såg välmående ut så det var kul!

Nästa fredag… är det herrmatch, Täby-Balrog. Ska nog försöka gå på den med. Nu är det film, vin och ost som hägrar :)

Här satt jag, pålädd och klar för att dra inom ett par minuter när SMS:et kom att det blev inställt… För många avhopp. Åh vad trist. Vad är det som kommer i vägen när man hoppar av 30 min innan samling? Hur svårt kan det va? :)

Ja, ja, jag halkade runt en liten runda i Blackan och sen blev det styrketräning. Är rätt nöjd över att jag kom igenom hela passet. En timme tog det. Men nu darrar både armar och ben. Undra hur morgondagens lunchinnebandy kommer att gå. Bra såklart :) Kattis och jag spelar väl ut killarna som vanligt :) Men då är Thomas i vårt lag :)

I morgon kväll tänkte jag att jag skulle lära mig ett och annat. Balrog spelar mot Täby i Botkyrkahallen. 19.15, det är mitt fredagsnöje :) Faktiskt är det riktigt kul att titta på.

Täby har blivit ett favoritlag för de spelar så roligt. Deras coach ändrar om i laget hela tiden, de har massa frislagsvarianter och är grymma på power play. Så, även om det känns motigt att åka till Botkyrka en fredagskväll så ska det ändå bli kul. Jag lägger vinet på kylning redan nu så står det kallt och gott tills jag kommer hem. Ska nog passa på att ta fram lite ost också… man har ju laddat frysen med Brie just för sånna här tillfällen :)

I kväll har vi i bioklubben varit och sett ”Farsan”. Josef Fares senaste film. Jag hade väldigt höga förväntningar och de slog in, men inte på det sätt jag hade tänkt mig.

Josef Fares tidigare filmer har, enligt mig, varit hysteriskt roliga. Den här var också kul men inte alls på samma sätt. Filmen hade en seriös innebörd och bjöd in till eftertanke och det var nog det som gjorde den bra.

Anita Wall gör en strålande insats och är sådär mysig som bara hon kan vara. Hur förvånd blev hon inte när han friar, efter en enda kebablunch.

Jan Fares – en naturbegåvning av sällan skådat slag. Helt fantastiskt.

Skratten kom såklart, men även tårarna var svåra att hålla tillbaka. Livet är inte så lätt. Och det är det nog inte för någon. Jag tycker filmen var bra och kan varmt rekommendera den.

Nån mer som har sett den? Vad tyckte du?

I två dagar har vi haft höjdarna på kontoret. Det är så kul att se hur man beter sig och hur det fixas för dem. Jag har äntligen fått mitt skrivbord avtorkat och så rent som det är överallt har det inte varit sen senaste besöket. 

I morse när högsta chefen kom, i limosin från Grand Hotel, hade vi en kollega som stod och blockerade hissen så att han inte skulle behöva vänta…  Det var blommor, fixat och fint på den våning de skulle vara och de som är placerade på den våningen blev hänvisade till toaletterna längre bort…

Det är väl så det är i Europa. Det är kanske så de förväntas bli behandlade. Han kallas inte President för ingenting…

Vi hade townhall-meeting med webcast till de andra nordiska länderna. Det blev ett väldigt avslappnat samtal men med en seriös innebörd. Ett trevligt möte tycker jag, även om det tar ett tag innan man vänjer sig vid de olika dialekterna…

Det roligaste var att ”The president” var den som höll upp dörren för oss när vi lämnade mötet :) Jag tror inte det var det som var tänkt från arrangörernas håll :)