Hur svårt kan det va?

I morse stack vi iväg på den Sverigetripp vi har väntat på länge. En resa genom mammas ursprung. Resan gick bra, vi gjorde ett stopp i Gävle Bro och käkade medhavda mackor, kaffe och bullar. Förutom ytterligare ett toastopp och en tankning blev det inga fler stopp :) Bra gjort av mig Andreas och Katti.

Vi försökte ta bilder genom bilfönstret för att dokumentera resan, det blev sådär… men det gick. När vi kom till Höga Kusten-bron trodde vi i vår enfald att det skulle finnas ett ”utkiksställe” för Photo-session men icke… Återigen blev det bilder genom fönstret.

Snart efter bron kom skylten ”Nordingrå k:a”. Där svängde vi in och spanade för allt vi var värda, efter saker vi skulle känna igen… vi kände igen kyrkan… och en igenbommad tunnbrödsfabrik. Inget mer. ”Mannaminne”, ett ställe vi har hört talas om när mamma och pappa varit här dök plötsligt upp, men det kände vi inte heller igen. Det visade sig att det var uppfört efter att vi varit här. Vi körde på och kände igen oss än mindre… vi hade åkt för långt. Så vi fick vända och åka tillbaka till Mannaminne. Där mötte mamma och pappa oss efter att ha varit på ett föredrag med en uråldrig man vars största mission var att få igång sin power point… gick sådär…

Vi landade på Kråknäset kring 17.00. Det är vår morbror Stures sjöbod, som mer är som en litet radhus precis vid vattnet men det är ett sångt där man kan köra in båten, vilket han också har gjort. Det ligger en liten motorbåt och kluckar i vattnet. Den här sjöboden har två ingångar så jag känner inte att jag riskerar att ramla i plurret när/om jag går i sömnen :)

Morbror Sture och Rut kom på middag denna kväll. Oj vad länge sen det var vi såg dem. 10 år sen tror jag… Det var väldigt trevligt att se dem och att höra alla historier om gamla vänner och bekanta härifrån…

Senast vi var här var 1980… och det är många år sen. Det var när vår morbror Martin begravdes. I morgon blir det lite utflykter då kanske vi kan hitta något vi känner igen :) Hur svårt ska det va?