Hur svårt kan det va?

Återigen var vi på plats i Gubbängshallen och dagen motstånd var Ingarö, som just har ramlat ur tvåan. Det var ett ungtlag på andra planhalvan men vi kan väldigt ofta spela på rutin. Idag vet jag inte riktigt vad som hände. I vanlig ordning var det stundtals riktigt bra spel och stundtals väldigt förvirrat.Vi vet alla hur de spelar och hur de kommer att spela, ändå lyckas vi inte nå riktigt ända fram. Bollen gick precis förbi våra klubbor i helt omöjliga krosspassningar. Vi går till pausvila med 0-1 (i baken).Vi snackar igenom saker och ting och ska försöka ta tag i matchen. Vi lyckas rätt bra i andra period, 0-0.

Vi har väldigt många chanser men får inte till avsluten. Vi sköt en hel del men många ganska mesiga skott. Några kanoner kom i alla fall från Millans och Chris klubbor och det var bra. Men inte gick den in för det…

Vi gör en förändring och försöker få lite mer tyck framåt genom att Millan flyttas upp och Madde, som för övrigt gör sin första match flyttas ner till backen. Försvaret blir lite förvirrat i denna förändring  och målen börjar drälla in… Ingarö sköt väldig bra och flera gånger var Lille helt skymd. Men jag citerar Rosanna: ”Det är sån tur att vi har Lille som snyggar till sifforna”

Coach AK ville ta på sig förslusten för att förändringen kom för tidigt. Jag tycker inte att du behöver det – vi ska klara den förändringen. Det var helt klart en gemensam förlust! 1-4.

Glimmer går idag till Monc som slet som ett djur, stundtals helt ensam. Jättekul att du fick peta in ett mål i alla fall. Jag försökte backa upp dig men lyckades inte särskilt bra… Mer glimmer går till Rosanna som gör en riktigt bra match! Slet och kämpade in i sista minut. Och Madde – jag antar att det är skönt att första matchen är avklarad :) Du gjorde en bra insats! Det är inte så lätt att byta position som du fick göra men du gjorde det med bravur och slet ordentligt även på backen. Jättekul! Och stort tack till Roffe som med ond fot kommer och ställer upp i seket!!

Jag tycker att även resten av laget slet och kämpade för allt vad vi var värda. Bollen studsade inte vår väg idag, det kan vi konstatera, men vi gav aldrig upp! Vi gjorde allt vi kunde i slutet av tredje period! Personligen hade jag nog inte en så toppenbra uppladdning med många bilmil, som verkade sätta sig i benen. All kraft var som bortblåst. Tack alla som hjälpte till att reda upp efter mina misstag!

Återigen sitter jag här med en fläskläpp… En armbåge, eller om det var ett klubbskaft ger inte alls den botoxeffekt som Rosannas stenhårda skott, vilket dessutom var lite mer välplacerat  – mitt på munnen. Hur svårt kan det va?

Vi får vara oerhört besvikna idag! Men vi måste bearbetar denna match så att vi kan ta nya tag på träningen i morgon! Vad ska vi träna på då månne??