Hur svårt kan det va?

…men plånboken låg i en låda på jobbet… inlåst och säker…. Det känns väldigt bra att ingen faktiskt har gått in i lägenheten men trist att jag hann spärra alla kort och fota för nytt körkort. Visst tanken slog mig att den kunde vara på jobbet men… varför skulle det varit det? Jag hade ingen anledning att ta den ur väskan…

Men tydligen gjorde jag det ändå… är det det som kallas Alzheimer light?? Skönt att jag inte hann fippla med försäkringsbolaget i alla fall. Det brukar vara så himla jobbigt… Jag har ju tappat ett par kameror så jag vet hur svårt det kan va!

Så nu inväntar jag bara de nya korten. Såklart är det Visa och MasterCard som är viktigast men vad dimper ner i lådan idag om inte kort från ICA och Konsum… Ja ja nu kan jag i alla fall handla lite mat :)

På jobbet blir det mer och mer att göra och jag kommer in i det bättre och bättre. Det känns riktigt bra. Vi har fått in en ny kommunikationschef som är full av driv. Jag gillar verkligen kommunikationschefer. Jag tycker själv att jag alltid har jobbat bra med dem men det kan eventuellt bero på att jag alltid har velat jobba med kommunikation :) På en kommunikationsavdelning… å så hamnar jag på en hel kommunikationsbyrå. Det verkar som att jag har hamnat helt rätt!

Jag känner mig ganska ivrig och förväntansfull över den här flytten. Igår var jag och pappa och handlade parkett. Det ska bli superkul att få sätta tänderna i den och lära sig lägga golv. Jag har ca 40 kvadrat att öva på så det ska nog gå bra – hur svårt kan det va?

Jag ska ha klinker i hallen har jag tänkt. Vid något tillfälle sa jag till pappa att jag skulle ha klinker”S”. Oj oj det skulle jag inte ha sagt… – Håren reser sig på armarna när du säger så… Jag mår nästan illa. Det heter klinker, utan s. Ooops… jag ska bättra mig. Men döm av min förvåning när jag kommer till Kakelpalatzet idag och på dörren står det ”Kakel och Klinkers”. Jag kanske ska handla någon annan stans :)

På lunchen var jag förbi hos Sanofi för att låna flyttkartonger. Han jag hade snackat med sa att det fanns kanske 10-12 st. Jag sa att det var toppen och att jag gärna lånade dem. När jag kommit hem med alla kartongerna räknar jag dem till 24 st!! Otroligt. Det kommer jag långt på! Jag kommer ju att flytta lite i taget.

Jag har redan packat 9 kartonger… och det märks knappt… Det blir många vändor till lägenheten när det är dags… Men det ser jag fram emot!