Hur svårt kan det va?

Vilka härliga dagar vi har!

Nedräkningen har börjat… även om just jag ska jobba en vecka till… Det känns i och för sig bra eftersom jag har grymt mycket att göra… Jag vill inte starta semestern med att jobba… eller känna stress över allt jag inte hunnit med. Jag tror det är en lojalitetsgrej, för jag vill gärna ha gjort klart det jag ska innan jag börjar på nya jobbet. Framförallt vill jag göra en bra överlämning för att inte sätta mina kollegor i skiten. Det har jag visserligen redan gjort genom att säga upp mig… men jag vill gärna lindra så mycket jag kan.

Men det är tungt att se de andra droppa av, en efter en… och så sitter man själv fast på kontoret… ni känner igen känslan… Det är tur att vi har nära till vattnet så att vi i alla fall kan inta lunchen på bryggkanten. Det kommer jag att sakna i Kista… tur att kontoret flyttar till Kungsholmen så småningom.

Jag har snackat med ett par vänner idag, så i morgon blir det till att åka till en båtaffär och köpa nya sjökort. Jag hoppas på en seglats upp till dem i Norrtäje i sommar. Dit har jag inte seglat på 15 år så jag hoppas att syrran vill hänga med! Det kan bli hur trevligt som helst! Hon är dessutom väldigt bra psykologiskt stöd. Men, som jag brukar säga, hur svårt kan det va?