För tre veckor sen gjorde vi ett packjobb med laget. Jag var hundvakt vid tidpunkten och hade således hunden med. Till honom hade jag en Tupperwareburk för vatten. När vi var klara hällde jag ut vattnet i handfatet på toan och ställde den på kanten medans jag tvättade händerna. Självklart glömmer jag burken… Jag mailar kontaktpersonen och gör vad jag kan för att få den tillbaka. Men inget resultat… De burkarna är ju inte gratis precis. Varför tog jag inte en gammal glassburk, som inte kostar 250:- Det kan man verkligen fråga sig… Det är inte alltid man glimmrar till…
Idag var vi där i arbetsärende och jag frågade om vi kunde kolla efter skålen. Vi letade på några ställen och till sist på den toa jag hade glömt den… Hur stor är chansen att den är kvar där?? 100% visade det sig. Burken är nu på sin plats i skåpet :)
För alla er som har följt bloggen och läst om ”spadeländet” under den spännande kategorin ”Väder och vind” vet att jag har sökt med ljus och lykta efter min lilla röda spade från 70-talet. Jag har bett min pappa leta efter den i garaget men han har inte hittat den. Jag har letat hos mig men det slutade med att jag fick köpa en ny. 400:- fattigare är jag nu ägare av en jättefin spade… som jag inte har använt en enda gång…
I helgen var jag hemma hos mamma och pappa och fick för mig att jag skulle kolla en sista gång efter spaden… Det tog 1 min så hade jag hittat både min och pappas spade… Pappa hade lagt upp den i taket, (jättebra ställe)… men bara letat på golvet…
Ja ni killar… ytterligare ett fall av dåliga letkunskaper… Hur svårt kan det va?
Comment