Hur svårt kan det va?

Vilka härliga vårdagar vi har haft!

På förmiddagen idag stack jag ut på ett träningspass. Jag körde samma pass som jag gjorde med min PT sist… Då gick vi ut… utanför gymmet… Jag stod som ett pucko och kastade iväg en tung vikt på gräsmattan. Jag är såå glad att min timme var mellan 13 och 14 när de flesta har ätit klart och tagit sig tillbaka till sina datorer. Jag fick ingen träningsvärk, det enda spåret var ett gäng mullvadshål i gräsmattan… tur att det finns andra att skylla på :)

Idag sprang jag en lite uppvärmningsrunda. Sen stannade jag vid en parkvägskorsning, där det normalt inte går så många. Jag började med att  köra enbenshopp, fram och tillbaka. En mamma kom förbi med två barn som skulle träna på att cykla. Det ena barnet stannade och stirrade på mig. Han undrade nog vad jag pysslade med. Själv hade jag musik i öronen så jag upptäckte honom inte…

Jag hoppade på och när jag var klar gick jag upp i skogen och letade efter något tungt. Jag hittade en sten som var rätt tung… tja 6 kg kanske. Vikten spelar inte så stor roll, skillnaden blir såklart i längden på kasten. Så, jag tog stenen och gick ut på gräsplätten och började kasta… Jag lovar att det har aldrig varit så många prommenerande pensionärer, hundägare, barnfamiljer eller andra spatseraden människor runt om den plätten någonsin.

När jag kastat klart sprang jag hem (5 min). Hade velat köra en längre slinga men det får man INTE efter detta… det får man i så fall göra senare på dagen eller en annan dag, annars tar träningsformerna ut varandra… Det var nytt och spännande men det har jag lärt mig av PT:n.

Jag ser verkligen fram emot försäsongen. Det ska bli min bästa någonsin!

Våren är nu även avspeglad på min balkong. Vårstädningen är nästan klar. Balkonglådorna är planterade med vårblommor och det är så himla härligt att sitta där igen, efter en lång kall vinter.