Hur svårt kan det va?

Idag var det dags att ta upp båten. Uppdragningen började 07.50… det var lite väl tidigt för mig så jag fick, efter överenskommelse med kapten, komma 09.00. Just när jag kom var det dags för fika, passade mig perfekt. Lagom till det dök även dagens medhjälpare upp!

Direkt efter pausen var det vår tur. Pappa och Melker hämtade båten och jag släpade den astunga vaggan men hjälp av en annan båtägare. Vi fick den på plats och vi lyckades utan några större utskällningar :) Jag fick en liten kommentar men… jag bet ihop och tog det som en vuxen kvinna, med ett nervöst skratt… :)

Kl 11 var vi klara… så då fikade vi igen. Det är skönt att ha pärlan på land nu innan höststormarna kommer på riktigt. Skönta att vi fick upp den i rätt tid, innan kylan. Normalt sett är det svinkallt när det är dags…

Eftersom det var en sån underbar dag ville jag inte gå hem utan tänkte ta en sväng i svampskogen. Jag ringde mamma och hon hängde med. Trevligt! Vi gick och strosade en och en halv timme i Blackanskogarna och fick ihop en hel del. Idag hittade jag både en Stolt Fjällskivling och en rejäl Karl Johan!  Men båda åkte i sopen när jag kom hem… fjällskivlingen var så himla svampig… och läbbig och Karl Johan var rätt illa tilltyglad av andra hungriga varelser… Jag kunde dock rädda foten som var riktigt fin!

Foten och lite annan svamp tog jag med hem till syrran och bjöd på svampmacka! Hon bjöd sen på kycklinggryta – en strålande bra fördelning om ni frågar mig :)

En underbar dag! Jag hoppas att morgondagen blir likadan! Då ska jag dessutom äntligen få spela tennis igen, om vi nu hittar en tid vill säga… hur svårt kan det va?