Oj vad det gungar…
2010
Jag har verkligen inga sjöben… Eller så har jag fantastiskt bra balans, som nu försöker kompensera vågorna… Har seglat i två dagar och det tar både på balanssinnet och krafterna :)
När vi stack igår blåste det i princip ingenting. Vi försökte ett tag men sen fick det bli motor. Strax innan Björkö körde vi förbi en bit av den nya Söderledstunneln! Det var en spännade upplevelse och se hur den transporterades… eller vad den nu gjorde…
Efter slussen började det blåsa lite mer, rätt emot så klart… Men vi hissad i alla fall på och kryssade på nästan enda fram till Skanssundet. Väl framme gick vi upp till bistron och tog en öl innan vi gick ner i restaurangen och åt en fantastisk Hjälmar Gös. Såå gott! Jag tyckte att jag hörde en bekant röst vid bordet bakom och visst, där satt Markoolio :) med sällskap.
Idag har det blåst rejält. Vi började med en genua och en revad stor. Den fick vi sedemera ta bort… Vi körde motor ett tag men kom knappt fram… Efter 1,5 h satte vi genuan igen och seglande resten. Jag var klart nervös stora delar av seglatsen och bristen på mat gjorde att mitt blodsocker var på botten men jag höll ut ganska bra… Pappa försäkrade mig om att båden inte kan välta… flera gånger tyckte jag att det var nära… Men det gick bra. Det känns bra att ha haft den utmaningen med pappa i båten. Nu vet jag mer vad båten klarar. Men hade detta varit en semesterseglats hade jag nog gått i hamn.
Väl på landet kom mamma och hämtade oss vid bryggan. Sen blev det en fantastisk middag bestående av oxfilé och svampsås! Såå gott. Tack för det!
Nu har jag kommit hem till Blackan igen för ytterligare en arbetsvecka innan det är dags för nästa seglats på midsommar. Men då är jag bara gast. Det ska bli skönt!
Oj oj oj, vad det gungar… Det tillsammans med en Rudolf-näsa känner jag mig helt slut och kommer somna innan klockan slagit 21.30…
Comment