Hur svårt kan det va?

Surdegsbröd med valnötter!!

Jag har satt min första surdeg, det var i och för sig innan jul. När den var färdig ställde jag den i kylen och förväntade mig att den skulle dö…

Men icke, idag har jag  bakat mitt första bröd! Oj vilken tid det tar… men å andra sidan är det rätt kul att pyssla med :) Jag är dessutom helt fascinerad över att det faktiskt funkar…

När man sätter degen ska man blanda rågmjöl och vatten. Sen ska röran stå i en burk och ”matas” lite då och då med mera rågmjöl och ibland en skvätt vatten. Helt otroligt. Det bubblar och lever där i burken…

Och även när jag bakade så bubblade det mellan vilningar och jäsningar. Helt otroligt… men frågan är:

Varför ska man baka med surdeg?

Det är ju för sjutton 2000-tal och vi har alla moderniteter…

Jo:

Det är saftigare och ger längre hållbarhet - Saftigheten – kanon, hållbarhet… hallå jag har en fullstor frys.

Det är mindre känslig för mögelangrepp – bra men jag har fortfarande frys. Men det är kanske bra att ha på båten!!

Det har en god struktur och smular mindre. Det är ju verkligen en bra och nyttig egenskap!

Surdegsbröd har ett lägre GI (glykemiskt index) än vanliga bröd bakade på jäst. Mycket bra!

De ger en jämnare blodsockerhalt genom att näringen tas upp långsammare av kroppen. Strålande bra! Då slipper jag söt-sugs-attackerna!!

Det ger en längre mättnadskänsla och mer ork. Det behöver jag för min träning!!

Det sägs även vara särskilt bra för diabetiker. Underbart – då ska jag bjuda dem!!

Så sammanfattningsvis var detta nog inte sista gången även om bröden ska jäsa i över 10h. För det smakade väldigt gott! Med salami, brie och paprika blev det en riktig delikatess men det funkade med ost och gurka också :)

Dessvärre körde jag sönder min elvisp… men å andra sidan verkar inte elvispar klara surdegar… Nästa gång får jag låna en hushålls-assistent! Eller om jag hittar en på nätet :)

Hur svårt kan det va?

Jag hade så många planer för den här dan så jag skulle sluta 14.00 Jag kom i väg 14.30 och körde ett Zumbapass när jag kom hem men efter duschen var all energi slut och jag hamnade i soffan framför Project Runway…

Jag skulle åka och byta innebandydojjorna, tvätta, städa, plocka undan disken och handla… men nu orkar jag ingeting…

Dock blev jag så glad över avin om ett paket! Min nya pulsklocka har kommit! Tjohoo! Och när jag hämtar den kan jag lika gärna handla – hur svårt kan det va? Jag känner redan att jag blir sugen på en löprunda i morgon så jag hoppas att vädret håller…

Så var det det här med maten. Jag skulle ju börja äta ordentligt, lagad mat. Men har man ingen fantasi eller energi är det svårt… Jag tog visserligen fram en påse från frysen men ärligt talat vet jag inte vad den innehåller… det borde vara fläskfilé eller kyckling. Jag köper väl en grädde så brukar det lösa sig sen :) Hur svårt kan det va? Efterrätten är jag i alla fall säker på – fruktsallad!!

Så kvällen kommer att innehålla installation av nya klockan och en film, efter en underbar middag!! Hur svårt kan det va?

Min äldsta väninna Petra ringde mig i morse och frågade om jag ville hänga med på teater! Jag var inte svårövertalad, trots att det var en träningskväll… Ett av mina nyårslöften är att göra en rolig sak per vecka och här hade jag min chans för veckans skojjighet (även om jag har en utgång på fredag att se framemot också…)

Vi skulle se nåt med Helena Bergström, jag kom inte ihåg vad men det spelade liksom ingen roll. Jag har längtat efter att få gå på teater igen så jag var med på allt!

Vi träffades vid kassorna på Stadsteatern. Jag blev varse om att det var Linje Lusta vi skulle se. Jag visste i princip ingenting om den innan.

Först tog vi en bit mat och ett glas vin på en restaurang intill och sen var det dags. Rad 5 plats 110 och 110 – där slog vi oss ned. Och så började det! Det var inte bara Helena Bergström… det var Elisabet Carlsson, från Grabben i graven brevid, Björn Bengtsson, från Beck Samuel Fröler, från Skärgårdsdoktorn och ett gäng andra som entrade scen. Jag var som uppslukad hela kvällen. Första akten var väldigt lättsam och rolig, den andra lite tyngre, lite allvarligare men såå bra! Det är så roligt att se det live, se när de börjar skratta och hur fantastiskt duktiga de är på att komma tillbaka när de kommer av sig!

Jag är så glad över att jag fick frågan om att hänga med! Det var så roligt att umgås en kväll så här spontant med en kär gammal väl! Petra är om möjligt ännu gladare än mig. Jag tror banne mig att vi skrattade i varenda mening. Helt fantastiskt!

Nu har jag tagit programmet för resten av året så vill du också ha en sån här trevlig kväll så säg till! Jag hänger på!!

…har nu även hänt mig…

Förra helgen var det fest med laget. Jag tog bilen eftersom det var på andra sidan stan och för att jag kände mig lite för snål för att åka taxi för 700:-

Jag stack iväg 15.45 men kom på att jag glömt telefonen så jag vände. Jag sprang in igen vid 16.00, utan att ta av mig skorna, och hämtade telefonen. Och sen stack jag iväg igen! Som vanligt blev det en lyckad fest och jag vände kosan hemåt kring midnatt.

Read the rest of this entry »

Det krävs ett par viktiga ingredienser för att det ska bli ett lyckat bak. Och då menar jag inte mjöl, jäst och saffran… utan:

1. Du måste kunna läsa receptet
2. Du måste förstå hur ugnen fungerar
3. Du måste kunna plocka fram rätt ingredienser

Jag satte igång med hög energi. Smälte smöret och blandade allt. Medan degen jäste gick jag och duschade, satte upp en ljusslinga i äppelträdet och vattnade lite blommor. Effektiviteten var på topp!

Så var det dags att baka ut. Tre plåtar med traditionella lussekatter och en plåt med vaniljbullar.

Det står i recepetet att man ska pensla med äggula men jag blev lite snål och ville inte slänga vitan så jag tog allt. Två ägg, blandade och penslade. Och så skjuts in i ugnen.

Väi i ugnen får liksom ingen färg… Det ska ta 5-10 min och jag har för mig att det brukar ta närmare 5 men inte den här gången… Efter 10 min har det färg nog så jag tar ut dem. Detsamma händer plåt nr 2… Konstigt… Undra om det var för att jag penslade med vitan… Jag tar ett nytt ägg och delar vitan från gulan och penslar nu med bara gula… Så mycket för den ekonomiska slutsatsen. DÅ… ser jag att jag bara har undervärme på…. Ahhhhhhh grrrr

Ja ja, jag ändrar till under- och övervärme och gräddar de två sista plåtarna som blir riktigt bra!!

Dagen efter baket, skulle jag laga en köttfärsgryta. I den tänkte jag ha creme fraiche… men i kylen står en burk Kesella… Grrr… den skulle ju ha varit i lussebulledegen… Men tydligen går det lika bra med creme fraiche i bullarna… Hur svårt kan det va?

Snacka om att det är en hel vetenskap kring den här sporten. Det är inte bara glittriga klänningar, ögonskugg och hårsnoddar även om många av tjejerna nog tycker att det är en av de roligaste detaljerna kring träningen. De ser verkligen ut som små isprinsessor när de entrar isen.

Men oj vad mycket och hård träning det ligger bakom. Min systerdotter tränar 4 gånger i veckan på is och fys. Sen kör hon balett för att få in den graciösa delen av programmet. Och se så duktig hon har blivit!

Baksidan av båtägandet är båtvaktandet…

Kl 21 skulle vi (pappa och jag) infinna oss i, vad jag trodde, hamnens klubbstuga. Döm av min förvåning när pappa kör förbi den varma mysiga stugan och fortsätter ner mot varvet… Jag som hade sett fram emot en mjuk soffa att sitta i, nån prommenad då och då, fika, läsa och ta det lite lungt… Icke. Sitter nu här i en arbetsvagn på 8 m2, en liten djävla lampa som inte lyser så bra, hårda trästolar, ingen toa… nä, det här är inte så kul…

Som båtvakt här har man en uppgift, och det är att ringa nästa dags vakter. Men i vaktschemat står inte vi med, och inte heller nästa dags vakter… Ska vi verkligen sitta här? Till vår förvåning har alla andra skrivit att de har gjort sina pass mellan 20-01, undra varför vi kom 21?? Hur svårt kan det va?

Men, jag har fått igång nätet och kan i alla fall surfa och kan säkert hitta något på svtplay att kolla på tills jag fått fullständig träsmak…

Kvällens snackabacka består av 8 mackor, 4 kanelbollar, 200 g chokladkaka, saft, kaffe och äpplen så nog ska vi klara oss! Bäst av allt är att jag har varit så förutseende att jag har bett om sovmorgon i morgon!!

Vilket underbart höstväder vi har i år! Jag tar alla chanser jag får att sticka ut i skogen och plocka svamp. Så matlådorna den senaste veckan har alla innehållit svamp :) Kyckling med svampsås, abborre med svampsås och kantarellsoppa. Faktum är att soppan blev riktigt bra, dock öste jag i lite för mycket salt – slulle ha bjudit mamma… Tack för det receptet Per Morberg!

Trädgården har också fått sin del av höstbestyren. Jag har kratta löv, kanske lite för mycket men jag hoppas att det lägger sig lite mer på gräsmattan. Bordet är undanplockat och tomatplantorna är nedklippta. Dessvärre lite för tidigt så nu får jag äta steka gröna tomater så det sprutar ut öronen på mig… men det är gott och… det är något nytt! Dessutom har jag fått lära mig att de små tomaterna är de nyttigaste så nästa år får det blir coctailtomater för hela slanten!

Hur svårt kan det vara att hitta motivationen? Jag saknar mina löprundor, jag saknar styrkepassen men jag kan liksom inte förmå mig att se till att de blir av. Jag vet att många tänker ”men herre gud, du tränar ju så mycket”. Jag gör inte det… längre.

 Jag kör måndagar, visserligen dubbla pass på ons och en eller tre matcher på helgen men det är inte som det var… och det är bara innebandy. Jag vill göra annat…

Nån som vill spela badminton? tennis? Ring mig, jag är på! Jag får liksom inte ändan ur att ringa och kolla med nån. Jag vet att det är flera som vill så det är nog bara att fråga!! Där måste jag skärpa till mig! Hur svårt kan det va?

Ja, annars är det nog en klassiker som skulle kunna få mig motiverad… fast jag har ju gjort det… Eller halvan. Vet inte om jag skulle fixa helan, är det värt det? Men kanske att man skulle ta en Tjejklassiker och satsa på riktigt bra tider? Vad säger du? Är du på? Hur svårt kan det va?