Eftersom säkerhetsdörren inte är på plats så bor Hjalle i vardagsrummet. Han är helt frigående så jag vågar inte elda när han är lös. Men jag har stängt in honom och nu har jag provat ett par gånger… och det gick som med allt annat…

Spjället är öppet och till slut fick jag fyr på brasan. Såå mysigt men… shit vad det luktar… När jag sen öppnar dörren till WC:n luktar det hel brand där… läskigt. Känslan var att det brann på vinden… så var det inte… vädrade ett par dagar innan jag provade igen.

Stängde inluftsventilen i badrummet, öppnade fönstret och fick sen fart på brasan. Men det blev inte direkt varmt när fönstret var öppet, så jag testade att stänga toadörren… skulle jag inte ha gjort… då blev det rökfyllt i vardagsrummet igen… Öppnade och vädrade…

Vad 17 är det för fel?

Ringde takläggaren idag och han säger att de har gjort som de skulle och hänvisade till sotaren… får jaga honom… HUR svårt kan det va?

Detta gjorde att jag valde att byta ut innerdörren till allrummet i källaren mot en säkerhetsdörr. Den ska ha beställts men… inte kommit. Till slut.. en vecka efter besiktningen kom den. Allt var frid och fröjd tills de upptäcker att den är felhängd… Åååååhhhh….

En ny beställning görs och efter ytterligare en vecka kommer den nya dörren. Två killar kommer och sätter karmen på plats. När de ska hänga på dörren inser de att det saknas delar i paketet… såklart.

När jag tittar i instruktionen står det att just den här delen ska ingå. Handtaget, som inte ingår men behövs har kommit. (till båda dörrarna) Så jag har många många dörrar, många handtag men ingen i hålet…

I dag har jag nu fått besked om att de kommer att komma för att sätta in dörren… det tror jag på när jag ser det…

21 dec 14:00: Nu har de kommit, 5 personer… för att få till dörren och lister och allt som ska vara… fortsättning följer.

21 dec 15:00: En av killarna kommer och frågar mig:
Snickaren: Ska du ha lås på dörren?
Jag: Va? Vad menar du?
Snickaren: Ja, ska det var lås med nyckel och vred?
Jag: Äh ja det ska vara lås på säkerhetsdörren…
Snickaren: Det kom inte med. Ska du beställa det, eller vi?
Jag: Ni, var snäll och ring och fixa det.

Det visade sig att de kom men var fel… i den serie som jag har valt har de slutat tillverka dubbla eluttag. Bara det är lite märkligt…

Gira skickade först dubbelt så många enkla uttag…. hur svårt kan det va?

Entreprenören ringde upp och beställde nya uttag. Fortfarande talar inte Gira om att de slutat tillverka dubbla uttag så… de skickar andra… ”System 55” som bygger ut två cm…

Elektriker ville visa mig hur det blev när han var klar… det var då jag upptäckte att det var fel uttag,  men det kunde ju han hjälpa…

Sen tog det fart på alla håll och nu är en ny beställning lagd på en annan design.

Vi får väl se vart det landar… hur svårt kan det va?

Det känns väldigt skönt att bli av med en av alla grejer. Allt var frid och fröjd fram tills mäklaren tog fram de papper som vi skulle skriva på och hon säger ”Och det var ju inga lån att lösa så det här kommer gå fort”

Jag: Ursäkta, vad menar du? Inga lån? Jo, jag har lån på lägenheten…
Mäklare Felicia: Men… Nordea sa..
Jag: Nordea? Vad har de med det här att göra?? Jag har ju Skandiabanken… jag har inte haft nåt engagemang hos Nordea på tre år…
Mäklare Felicia: Men, vad märkligt, de har accepterat tillträdet…

Felicia, min mäklare från Bjurfors ringer Nordea och Gunilla, hennes kollega ringer Skandiabanken från ett annat håll. De är hårda och tuffa! Bankerna är inte särskilt medgörliga men till slut… efter två timmar, när köparen blivit tvungen att lämna fullmakt till mäklare för att rusa till nästa möte, är det klart. Äntligen kan jag skriva på!

HUR svårt kan det vara?

Besiktningsman Tommie från Eminenta, kom enligt tidplan på måndag kl 13 och gick först igenom taket. Inga problem med det och det var jag inte heller orolig för.

Kl 14 var det dags för den invändiga besiktningen bland flyttkartonger och annat bråte. Hantverkarna jobbade in i sista minuten med olika saker. Det målades här, skruvades där, fejjades och putsades så man trodde att det var kungen som skulle komma…

Vi vandrade runt, rum för rum och han kollade och noterade. Det blev ett antal anmärkningar/noteringar men inte mer än vad som är vanligt för den här typen av renoveringar.

Nu har de på sig fram till 30 januari att fixa det, och det ser jag inte som nån omöjlighet, hur svårt kan det va?

Mormor och morfar kom kl 8. De hjälpte till att lämna Vera på fsk. Självklart blev ju Irma sjuk igår och behövde stanna hemma… DET hade jag inte räknat med. Men det visade sig att det var inte bara det jag inte hade räknat med…

Flyttkillarna med sin bil om strax efter 8. Vi gick igenom allt och sen började vi bära, bära, skruva och fixa med allt.

Mamma och pappa åkte sedan på uppdrag nr 2, till IKEA och hämtade varor jag hade beställt. Det är såå mycket folk överallt så jag ville inte att de skulle vara i huset eller i lägenheten med tanke på läget.

När första lasset var packat åkte jag i förväg till huset för att ta emot dem. När jag kommer fram inser jag att inte ett enda rum var klart. Det var helt oförberedda på att vi skulle komma. Det enda jag hör är undanflykter. Att de trodde att jag skulle komma med ett piano och en flyttlåda… Hallå??? Hur tänkte ni nu? Hur svårt kan det va? Och ja, jag bröt ihop…

De har bedyrat såå många gånger att de ska bli klara… INGEN och då menar jag INGEN har trott på det. Moulienne har sen tidigare sagt till på skarpen att de måste skicka fler personer som kan hjälpa till. Och det gjorde de, men ett par veckor för sent.

Eftersom hela huset nu är täckt med papp på golvet, tejp på väggarna och flyttkartonger och möbler precis överallt kunde vi inte bo här. Som tur va har mamma och pappa en övernattningslägenhet som var ledig och vi kunde få hyra.

Vi flyttade in och tjejerna tyckte att det var mysigt! Som en liten semester i allt elände, hur svårt kan det va? ;)

Nu kör vi, slipa, slipa, slipa!

Pappa har målat alla taklister och taket! I vitt och där är det enda stället i huset som blir vitt! (nästan) Jag har slipat och grundmålat. Tillsammans fick vi färg på alla väggarna i hallen. Hur svårt kan det va?

Som man spacklar får man slipa… fick jag klart för mig idag. I vanlig ordning har jag varit lite snål med spacklet men nu när det är grundat ser jag att det ändå var bra. Det blev liksom lite 50-tal ;)

Om det ska bli perfekt måste all gammal tapet bort och väggarna måste bredspacklas. DET väntar jag med till en senare renovering av hallen för det är lite utöver mitt kompetensområde. Men ja… det finns storslagna planer ;) Behöver bara ladda kontot och ROT-bidraget först!

Hur svårt kan det va?

Köksluckorna kommer från en annan leverantör på onsdag och den rostfria diskbänken från ytterligare en leverantör på torsdag. Och till slut den lilla bänkskivan, som vi i dagligt tal kallar ”snutten” har mamma och pappa hjälpt till att hämta från Bauhaus. Den har jag idag olja in två gånger för att göra den lite mer motståndskraftig. Dessvärre blev det ingen bild på den fina ek/ask-skivan… hur svårt kan det va?

Golvläggaren har slipat alla golv på övervåningen och lackat. Det blev verkligen fint! Är mycket nöjd över ”backen” mitt i rummet som justerade höjdskillnaden.

På nedervåningen är värmeslingorna utplacerade, isoleringen är på plats och så även golvet, tvåstavig askparkett. Det är ljust och fräscht och jättefint! Tjejerna är såå nöjda. Nu väntar de med spänning på sina tapetserade väggar!

Samtidigt vet jag att det är grundarbetet som är det viktigaste och att det är två veckor kvar till inflytt! Men det är torktider på allt som gör att det tar lite tid nu. Nu har de i all fall rivit ut rubbet, bilat upp hela golvet, bytt stammarna, satt in nya golvbrunnar, satt in början till en toalett, el-slinga och vattenburen golvvärme, nytt våtskikt, förberett för en PAX-fläkt och dragit in ny el.

Såklart att det har tagit tid… det fattar till och med jag ;)

Men nu har kakel och klinker kommit, inte upp på väggen men väl i fina högar ;) (som inte finns på bild ;) så snart kommer roligare bilder.