Hur svårt kan det va?

Det känns trist men tyvärr är säsongen slut för den här gången för min del. Och då snackar jag om matcher.Vi har visserligen en match kvar men då ligger jag i en bubbelpool, på en massagebänk eller i en skidbacke :) Mamma fyller 70 och det ska vi fira på spa i Tällberg och det ska bli supertrevligt!

Säsongen har varit bättre än på flera år. Med högsta sannolikhet kommer vi att sluta på tredje plats! Det känns verkligen roligt.

Som tur är har vi ett par matcher kvar i Sportfixarna också… och faktum är att vi ligger på första plats i div 2… Sista matchen är 5 juni så det gäller att vi ligger i nu om vi ska behålla den ledningen!!

Innebandyträningarna med Lövet kommer att fortsätta maj ut men efter nästa match kommer måndagsträningarna att utgå och då gäller det att hitta något nytt att göra, och det har jag gjort idag :) Nu blir det styrka på hög nivå! Sen kommer konditionen! Hur svårt kan det va?

Blackans gym

Ibland har jag så mycket energi och ibland ingen alls… precis som alla andra! Idag var en dag utan någon större energi men ändå fick jag så himla mycket gjort.

Vaknade av mig själv redan kl 9, bara det är ett tecken på att våren verkligen är på intåg! Käkade en stadig frulle och satte fart på min surdeg. Det ska blandas och mjölas, vispas, vilas och jäsas. Packa, banka och jäsa igen. Vika och jäsa i nya bunkar och sen… är det färdigt att gräddas… och ätas. Typ 48 timmar senare…

Under dessa vilopauser hann jag åka och köpa en träningsbänk, montera den, bjuda mamma och pappa på kaffe, åka upp en sväng till vinden, betala räkningarna och valla skidorna, vilket i sin tur genererar en hel del dammsugning :) Sen har jag promenerat upp till centrum och handlat lite, kollat på en film och käkat middag. Det känns verkligen bra att ha undanröjt lite måsten :) och då genom att faktiskt utföra dem :) Hur svårt kan det va?

Nu, softar jag i soffan och inväntar kvällens Wallander!

Vi har ju galet mycket matcher just nu… varenda helg, förutom denna! Men det är ju såå roligt så det spelar ingen roll, det handlar ju bara om ett par månader… Idag skulle jag träna lite själv… tänkte att ett Yoga-pass vore lagom en fredagskväll. På med kläderna och i med CD-skivan… vad händer? Ingen bild… Varken i dvd:n eller i datorn… så skivan är paj och träningen uteblev… tråkigt :)

Vad gör man då en helg utan match?

Jo, jag laddar för ett nytt surdegsbak :) med start i morgon! Det gäller ju att planera för de baken då de tar ganska lång tid… Jag läste just ett recept där man ska kliva upp kl 03.oo för att få nybakt till frukost… tjena… skulle inte tro det… Det blir nåt annat recept :)

Sen kommer det att bli lite powerbars! Den här gången med choklad i! Jag bakade de bars som presenterades i Biggest Looser Sverige. Ett program jag har fastnat lite i… har sett två avsnitt ;) Men rackarns vad hungrig man blir av deras slit och träning… de är såå duktig!

Jag laddar också för lite skidåkning! Säsongens första. Vi sticker till Flottsbro ett par timmar i morgon och filar på slalomsvängarna. Det ska faktiskt bli riktigt roligt. Jag har satt värmeelementen på laddning så jag hoppas på en heldag utan isbitar till tår!

Ser man på Flottsbro’s hemsida finner man ett otroligt engagemang kring backen. ”Snöpatrullen” spelar in videos och berättar om vad som händer i backen, vilka backar som är öppna och vad som är på gång! Underbart!

Och sen då…

Det kan ju inte gå en hel helg utan innebandy :) Så på söndag åker jag tillsammans med några lagkamrater till Huddinge och tittar på Huddinge mot Endre. Det är faktiskt riktigt roligt att se och inspirationen flödar!!

Ser fram emot helgen, sovmorgon, lugn, melodikrysset, skidåkning, nybakt och innebandy!

Hur svårt kan det va?

Hur svårt kan det vara att hitta motivationen? Jag saknar mina löprundor, jag saknar styrkepassen men jag kan liksom inte förmå mig att se till att de blir av. Jag vet att många tänker ”men herre gud, du tränar ju så mycket”. Jag gör inte det… längre.

Jag kör måndagar, visserligen dubbla pass på ons och en eller tre matcher på helgen men det är inte som det var… och det är bara innebandy. Jag vill göra annat…

Nån som vill spela badminton? tennis? Ring mig, jag är på! Jag får liksom inte ändan ur att ringa och kolla med nån. Jag vet att det är flera som vill så det är nog bara att fråga!! Där måste jag skärpa till mig! Hur svårt kan det va?

Ja, annars är det nog en klassiker som skulle kunna få mig motiverad… fast jag har ju gjort det… Eller halvan. Vet inte om jag skulle fixa helan, är det värt det? Men kanske att man skulle ta en Tjejklassiker och satsa på riktigt bra tider? Vad säger du? Är du på? Hur svårt kan det va?

Jag tror att jag blir mer och mer tävlingsinriktad för varje utmaning och tävling jag ställs inför. Nu har det dragits igång en stegtävling på jobbet. Och jag blir som besatt av att jaga steg. Det går visserligen inte så bra om jag jämför med mina konkurrenter men istället för att sitta i soffan på kvällen tar jag en kvällspromenad, de dagar jag inte tränar…

Det känns väldigt bra med tanke på att jag tävlar med mig själv om att tappa ett par kilo i vikt. DET däremot är en tävling som bara jag kan vinna, och då är det plötsligt inte lika viktigt… Hur ändrar man på det? Hur svårt kan det vara?

Idag har Stockholm fått njuta av en underbar dag prydd av sol och värme. Fint väder ger mig alltid ett sug efter att sticka ut och springa. Dessvärre brukar det suget alltid gå över ungefär samtidigt som jag kliver in genom min ytterdörr… Så även idag men med stegtävlingen i bakhuvudet drog jag på mig grejerna och stack ut för att hämta in 5000 friska steg till dagens 9000 redan insamlade!

Jag känner mig oerhört nöjd! Hur svårt kan det va?

Igår kändes det som att all min kraft och energi var kvar på landet. Och när jag skulle samla på ny hamnade jag i soffan och somnade…

Jag tog nya tag idag och stack ner till båten på morgnen och vaxade. Vax on vax off… man känner sig som Karate Kid. Och ju mer man tar i desto mer känns det i armarna efteråt…  jag tror jag tog i ordentligt :)

Eftersom det är än tyngre att vaxa i solsken så stack jag upp till Vällingby och shoppade födelsedagstjejerna på Lidingö medan jag väntade på att solen skulle byta sida. Under den timmen hann jag också hem och hänga en maskin tvätt och sätta igång ytterligaren en. Effketiviteten bara fortsatte…

Tillbaka ner och vaxa resten. Eller… hälften av resten… för sen var det dags att dra vidare. Till födelsedagsfika på Lidingö. Sååå mysigt. Vilket väder.  Det känns helt galet. Jag får såå mycket energi av det.

Det blev en härlig middag hos mamma och pappa efter fikat. I väntan på potatisen passade jag på att klippa ner lavendeln och ta med ungefär 100 skott hem. Jag ska sköta dem ömt så när du kommer på besök ska det lukta sååå gott här!!

Väl hemma drog jag på mig joggingskorna och drog ut. Vågen har nått siffror jag aldrig sett tidigare och det känns verkligen inte bra. Så går det med för mycket fredagsmys… och vissa veckor är det lördag hela veckan… Nä nu är det skärpning som gäller!

Rundan kändes lite tung men åh vad skönt. Och underbart att komma hem ;) Jag körde lite benövningar utanför huset innan jag gick in för att träna lite armar och rygg. Nu är jag på gång! Det blir inga vass för mig i år :) Hur svårt kan det va? Nu är jag så peppad att jag funderar på att cykla till jobbet på tors… Så håll tummarna för vackert väder!!

Det var länge sen jag sprang ett lopp men idag var det dags. Ljusruset! Järva, Älvsjö och Hässelby tävlade mot varandra där det gällde att få flest deltagare i mål. När man tittar på antalet föranmälda ledde Hässelby över Älvsjö med en person!!

Jag har väl aldrig sett så många människor på Grimstafältet tidigare. Närmare 4000 pers i spåret var många!! Väldigt många. Hela loppet hoppade vi ut i skogen, in på banan, runt en barnvagn, förbi en stavgående, över bäckar och upp och ner för backar.

Jag sprang med syrran och hennes son på 8 år samt en granne och hennes dotter och en kompis, båda 8 år. 8-åringarna gick ut hårt bara för att öka. Jag tänkte att det här kommer aldrig gå, de kommer bli tungt i slutet men icke.

Mitt i allt hoppande och skuttande i skogen säger Andreas till mig – Hur fort jag än springer blir jag inte av med dig! – Ha ha, nej du, mig blir du inte av med. Jag håller mig fast som ett plåster! Hur svårt kan det va? Än är han bara 8 år och det ska jag väl klara!

Så kommer västingbacken… Hack i häl har vi en pappa med ett barn i barnstol på ryggen… vi inleder backen och då säger han ”Nu kommer de som inte orkar att stanna – nu har vi chansen att dra om 50 pers!” Hallå, med ett barn på ryggen… Jag säger till Andreas och hans kompis att ”Det var en bra idé, nu biter vi ihop och trampar på!” Och de trampa på som aldrig förr. Efter backen ser vi 2,5 km skylten. ”Nu har vi bara 500 m kvar!” Då säger Andreas – kommer vi att klara det? Han syftar på att jag tidigare sagt att de som kommer under 22 minuter får medalj… (Jag vet att jag läst något om 22 minuter men det där med medalj kan jag ha hittat på…) ”Ja, för skjutton, vi försöker”.  – Jag SKA ha medalj säger han och trampar på.

Och vi gör vad vi kan och rusar ner för sista backen och in på upploppet. – Kom igen, nu spurtar vi in i mål!! Och de spurtade. Vi passerade mållinjen alla tre på 23 min. Surt men vi var väldigt nöjda. Jag tror att de var nöjda över att ha kommit före sina mammor :)

Vi fick var sin banan och ett sportdryck. Nöjda och glada sa vi hej då och jag hoppade upp på cykeln och trampade på hem. En underbar kväll och en härlig löptur!

Jag hade laddat för den här matchen, ätit och sovit och målat naglarna matchande röda till stället. Vissa gör sig fina till fest, andra till match :)

Vi hade väldigt gott om tid till uppvärmning och det kändes riktigt bra när domarna blåste igång matchen.

Vi började stabilt och bra. Vi rullade bollen och hade ett stabilt försvar. Redan efter 5 min drabbas Nacka av en utvisning och vi kliver in för Power Play. Nacka håller en stor box och vi får inte ner bollen mot mål, inte ens ner i hörnet mer än en gång. Inget mål den gången.

Dessvärre lyckas istället Nacka slå in bollen efter 6 minuter men vi hänger inte läpp för det. Vi kämpar på och efter 15 minuter gör Kattis ett snabbt frislag till Millan som stänker dit 1-1! Ett resultat vi går till vila med.

Efter 12 min in i andra period, just när vi är som mest i kaos tar Nacka time out. För vår del kunde den inte ha kommit mer lägligt :) De får tydliga instruktioner om att pressa högre och skjuta utifrån, vilket de också gör. Innan vi har hunnit ställa om till det har Nacka skjutit in 2-1.

Efter 12 min in i tredje period lyckas en Nackaspelare ta sig förbi Millan, genom att tackla ner henne och sen klämma i en backhand rätt i krysset. Lille hade inte en chans…

När det är tre minuter kvar av sista period tar vi time out. Vi kastar in Power Play uppställningen men det hjälper inte… Vi lyckas inte åstadkomma någonting. Matchen slutar 3-1 och Lille blir utvald till matchens lirare i vårt lag! De kunde inte ha gjort ett bättre val. Den här matchen hade hon att göra må jag säga! Hon var mer i luften än på marken. Och ”klistrar” bollen som en i publiken uttryckte det! Underbart!

Det här matchen var vi kort om folk men Kattis svägerska Linn ställer upp och gör en riktigt bra insats. Maria ställer också upp som reserv och får göra ett par riktigt bra inhopp. Stort tack för hjälpen Linn och Maria – välkommen in i matchspelandet!

Så förvirrat som det var så stora delar av matchen var länge sen men det är härligt att se hur vi löser problemen och att vi inte släpper in mål på grund av det.

Lika förvirrat som det var stundtals, lika bra tog vi stundtals hand om bollen. Vi spelade riktigt bra under stora delar och det måste vi ta med oss. Sen var det andra delar som inte var lika bra.

Glimmer går till Kattis som kämpar på ett föredömligt sätt. (tyckte alla utom hn själv) Backarna gör en kanoninsats den här matchen. Chris som många gånger gör såå bra uppspel och Millan som tar hand om bollen i försvaret och Rosanna som trots att hon dagen till ära är döv snackar med oss andra och styr utomordentligt bra. Det kan ju i och för sig ha varit på grund av att hon var döv… hon skrek så hela hallen hörde – det var bara att göra som man blev tillsagd :)

Alla forwards kämpade på riktigt bra. Vi skapade många många målchanser och vi sköt, kanske inte så bra… men dock. Tyvärr räckte det inte hela vägen den här gången men nästa! Hur svårt kan det va?

Såklart att besvikelsen är stor eftersom vi hade chans mot Nacka menvi får kämpa på. Jag tycker i alla fall att vi kämpade bra! Nu har vi bara en match kvar! Där tar vi poäng!! Hur svårt kan det va?

Fuck off nu kör vi! All in!

Herregud så nervös jag har varit för den här matchen… Snacka om att det var vinna eller försvinna…. ner i div 4… Det fick bara inte hända.

Vi samlades innan hemma hos Mia och laddade med pasta och peptalk. Det är så himla trevligt de gånger vi gör så, och det händer faktiskt nåde titt som tätt! Superbra initiativ till alla er som tar dem!

Vi satt som på nålar hemma hos Mia innan vi äntligen fick komma iväg till hallen och fick till en riktigt bra uppvärmning… med sargbygge :) och ganska många bra övningar hann vi med.

Vi hade tänkt att vi skulle föra matchen, att vi skulle rulla boll och framför allt göra ett snabbt mål. Det tog min kedja fasta på! Jag måste ha vunnit tekningen… för efter 46 sek hade Veronica petat in vår första balja! Det resultatet stod sgi perioden ut trots att vi hade väldigt många målchanser. Det var bara en tidsfråga innan det skulle börja rassla i nätet.

Efter bara 30 sekunder in i andra period drar Tungelsta på sig en utvisning och vi laddar för power play. Det går fort, väldigt fort, Millan rullar över bollen till Chris som slår ner den till Kattis och hon drar in den i mitten till mig och pang så har vi 2-0! Underbart!

Hur deras först mål går till kommer jag, eller vill inte jag komma ihåg men 2-1 blev det.

Vi spelar vidare och ställningen står sig till andra pausen. I tredje period får vi frislag vid halva plan. Då kliver Chris fram och dunkar in den på ett kanonskott! Tjohoo 3-1. Det kändes för en kort stund som en betryggande ledning men något händer och vi tappar in både 3-2 och 3-3… Galet.

Vi tar time out och andas lite. Vi bestämmer oss för att ta det lungt och fortsätta vår spel. Vi pressar på lite mer men inte så mycket att vi tappar fler mål bak.

När det är 7 minuter kvar lyckas Hanna panga in 4-3 på en pass från Mia. Phu, nu måste vi spela på tid. Vilket vi också gör även om vi blir döstressade.

Men vi kan inte hålla oss från att pressa på lite och när det är 20 sek kvar lyckas jag peta fram bollen till Roffe som smaskar in 5-3! Så skönt! Det målet gav oss inte bara en vinst, det gav mig en trisslott på två intjänade poäng i vinstmatchen!

Fantastiskt bra insats tjejer! Jag är såå stolt. Vi kämpar för varandra och hjälps åt, i alla fall många gånger :) Vi anfaller mycket och håller bollen inom laget. De gånger vi lyckas få upp bolltempot är Tungelsta helt chanslösa.

Dagens glimmer går till Millan som gör en kanonmatch! Som ser till att vi rullar boll och som på ett föredömligt sätt håller bollen i försvaret. Inte mest för att hon ville utan för att hon väldigt ofta inte hade någon att spela till. Jag höll mig i mitten och var ganska bevakad så av den anledningen var inte jag heller till någon hjälp när jag ser att det är tufft för Millan. Jag skulle såklart ha ropat ner forwards men… det är inte alltid man glimmrar till… :) Men några gånger fick backarna upp bollen i mitten och det kändes kanon, eftersom även det är något vi tränat på!

Annars tycker jag att det är så kul att vi gör 5 mål och har 5 målskyttar! Veronica, Hanna, Roffe, Chris och jag själv! Saknade dock lite målgester… inklusive min egen…

Jag vill ge lite extra glimmer till min kedja också som för en gångs skull är lite produktiva. Superbra jobbat Roffe och Veronica, det var en fröjd att spela med er!

Lillis – kan få allt glimmer i världen! Såå bra, igen! Enhandslyrorna och tv-räddningarna avlöste varandra!

Sist men inte minst – AK. Kanske något stressade i perioder men, lugnade ner sig och coachade oss till i en härlig vinst! Det var vi värda!

Fuck off, nu kör vi! All in!

PS. Hur svårt kan det va?